Hoppa till innehållet

Wahoo (fisk)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Acanthocybium)
Wahoo[1]
Status i världen: Livskraftig (lc)[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningAbborrartade fiskar
Perciformes
FamiljMakrillfiskar
Scombridae
SläkteAcanthocybium
ArtWahoo
A. solandri
Vetenskapligt namn
§ Acanthocybium solandri
AuktorCuvier, 1832[3]
Synonymer
Scomber amarui Curtiss, 1938[4]
Acanthocybium forbesi Seale, 1912[4]
Cybium verany Döderlein, 1872[4]
Acanthocybium petus (Poey, 1860)[5]
Cybium petus Poey, 1860[4]
Acanthocybium sara (Lay & Bennett, 1839)[5]
Cybium sara Lay & Bennett, 1839[4]
Acanthoscybium solanderi (Cuvier, 1832)[6]
Acanthocybrium solandri (Cuvier, 1832)[7]
Acanthocybium solanderi (Cuvier, 1832)[5]
Acantocybium solandri (Cuvier, 1832)[8]
Cybium solandri Cuvier, 1832[4]
Hitta fler artiklar om djur med

Wahoo (Acanthocybium solandri)[5] är en fiskart som först beskrevs av Cuvier 1832. Wahoo ingår i släktet Acanthocybium, och familjen makrillfiskar, i ordningen abborrartade fiskar.[9][10] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[2] Inga underarter finns listade.[9]

Wahoon är en långsträckt, strömlinjeformad makrillfisk som har ett påtagligt spetsigt huvud med en stor mun med flera triangelformade, sågtandade tänder, två ryggfenor (den främre är flera gånger längre än den bakre) och 8 till 9 små bifenor mellan den bakre ryggfenan och stjärtfenan. Även mellan analfenan och stjärtfenan finns 9 bifenor.[11] Ryggfenorna har totalt 23 – 27 taggstrålar och 12 – 16 mjukstrålar. Analfenan saknar emellertid taggstrålar och har endat mjukstrålar, 12 – 14 till antalet. Arten kan bli upptill 250 cm lång och väga 83 kg.[12] Kroppen, som är täckt av små fjäll, är metalliskt blågrön längs ryggen och silvergrå på sidorna och buken.[13] Längs sidorna har den även 24 till 30 koboltblå tvärstrimmor.[12]

Arten är en pelagisk havsfisk som lever i de övre vattenlagren ner till 12 m.[12] Den lever ensam, eller i små grupper om två till tre individer.[13] Wahoon är en mycket snabb fisk som kan nå upp till en hastighet av 75 km/h i korta spurter när den förföljer sina byten, som består av andra fiskar och bläckfiskar. Den tros bli åtminstone 5 – 6 år gammal.[11]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Wahoon blir könsmogen vid ett till två års ålder. Lekperioden är påtagligt lång, och kan på en del lokaler omfatta hela året. I västra Centralatlanten omfattar den emellertid månaderna maj till augusti. Arten är mycket produktiv; en genomsnittlig hona kan producera omkring 60 miljoner pelagiska ägg per år.[11]

Betydelse för människan

[redigera | redigera wikitext]

Wahoon betraktas som en utmärkt matfisk med vitt kött[13]. Ett kommersiellt fiske förekommer, och fisken säljs både färsk, saltad, gravad och frusen.[12] Traditionellt har den, som en icke-stimfisk, emellertid främst varit föremål för sportfiske.[11]

Arten finns i tropiska och subtropiska hav i ett bälte över hela världen, inklusive Västindien och Medelhavet.[12]


  1. ^ Livsmedelsverkets föreskrifter om handelsbeteckningar på fiskeri- och vattenbruksprodukter Arkiverad 16 september 2012 hämtat från the Wayback Machine. Livsmedelsverket 2008
  2. ^ [a b] 2011 Acanthocybium solandri Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  3. ^ Acanthocybium solandri (Cuvier in Cuvier and Valenciennes, 1832)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=172451. Läst 3 juni 2011. 
  4. ^ [a b c d e f] Collette, B.B. (2003) Family Scombridae Rafinesque 1815 - mackerels, tunas, and bonitos., Calif. Acad. Sci. Annotated Checklists of Fishes (19):28.
  5. ^ [a b c d] Collette, B.B. and C.E. Nauen (1983) FAO Species Catalogue. Vol. 2. Scombrids of the world. An annotated and illustrated catalogue of tunas, mackerels, bonitos and related species known to date., FAO Fish. Synop. 125(2). 137 p.
  6. ^ Claro, R. (1994) Características generales de la ictiofauna., p. 55-70. In R. Claro (ed.) Ecología de los peces marinos de Cuba. Instituto de Oceanología Academia de Ciencias de Cuba and Centro de Investigaciones de Quintana Roo.
  7. ^ Baissac, J. de B. (1990) SWIOP/WP/54 - Checklist of the marine fishes of Mauritius., RAF/87/008/WP/54/90 Regional Project for the Development & Management of Fisheries in the Southwest Indian Ocean.
  8. ^ Eschmeyer, W.N. (ed.) (2003) Catalog of fishes. Updated database version of March 2003., Catalog databases as made available to FishBase in March 2003.
  9. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (26 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/acanthocybium+solandri/match/1. Läst 24 september 2012. 
  10. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
  11. ^ [a b c d] Susie Gardieff. ”WAHOO” (på engelska). Florida Museum of Natural History. http://www.flmnh.ufl.edu/fish/gallery/descript/wahoo/wahoo.html. Läst 5 juni 2011. 
  12. ^ [a b c d e] Luna, Susan M. (6 oktober 2010). Acanthocybium solandri (Cuvier, 1832) Wahoo” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/SpeciesSummary.php?genusname=Acanthocybium&speciesname=solandri. Läst 5 juni 2011. 
  13. ^ [a b c] ”Wahoo (Acanthocybium solandri)” (på engelska). OzAnimals (Australian Wildlife). http://www.ozanimals.com/Fish/Wahoo/Acanthocybium/solandri.html. Läst 5 juni 2011. 


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]