Abelsk integral
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En abelsk integral är en (komplex) integral av formen
där är en rationell funktion (dvs. en kvot av två polynom) och är en algebraisk funktion av [1]. Detta betyder att och uppfyller en polynomekvation, säg . Även om ekvationen som relaterar och inte kan lösas explicit, definierar den enligt implicita funktionssatsen som funktion av , i vart fall lokalt. Ett mer symmetriskt (och geometriskt) synsätt är att och båda är reguljära funtioner på den algebraiska kurva som definieras av ekvationen . Härvid är det naturligt att anta att polynomet är irreducibelt.
Exempel
[redigera | redigera wikitext]Om kan ekvationen lösas explicit i termer av kvadratrötter:
och man erhåller integraler av formen
exempelvis
Redan i detta enkla fall framgår att abelska integraler i allmänhet är flervärda funktioner: sinusfunktionen är inte injektiv och har därför ingen invers i strikt bemärkelse. Integralens värde beror alltså inte bara på integrationsgränserna utan även på integrationsvägen. Ett likartat men mer avancerat exempel är elliptiska integraler:
vilka först undersöktes i samband med försök att beräkna ellipsens båglängd.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Waldschmidt et al., (ed.) From Number Theory to Physics, Springer 1992, ISBN 978-0387533421
- Griffiths, Philip och Harris, Joseph: Principles of Algebraic Geometry, John Wiley & Sons, New York 1978
- Lang, Serge: Introduction to Algebraic and Abelian Functions, Springer 2011 (andra upplagan), ISBN 0-387-90710-6
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Bost, Jean-Benoît: Introduction to Compact Riemann Surfaces, Jacobians, and Abelian Varieties, kapitel 2 i Waldschmidt et al., ISBN 978-0387533421