Hoppa till innehållet

Aarne Sihvo

Från Wikipedia
Aarne Sihvo
Född22 november 1889
Vederlax, Finland
Död12 juni 1963 (73 år)
Helsingfors
BegravdSandudds begravningsplats
Medborgare iFinland
SysselsättningOfficer, politiker[1], författare
Befattning
Ledamot av Finlands riksdag (1919–1920)
Kommendören för försvarsmakten (1926–1933)
Kommendören för försvarsmakten (1946–1953)
Politiskt parti
Framstegspartiet
Utmärkelser
Finlands Olympiska förtjänstkors av 1 klass (1952)[2]
Frihetskorsets storkors (1953)[3]
Kommendör av Polonia Restituta[4]
Järnkorset av 2:a klassen[4]
Storkors av Sankt Olavs orden[4]
Kommendör med stora korset av Svärdsorden[4]
Storkors av Dannebrogorden[4]
Ärekorset[4]
Tre Stjärnors orden, första klass[4]
Storkorsriddare av Italienska kronorden[4]
Frihetskrigets minnesmedalj[4]
Frihetskorsets 1. klass med kraschan[4]
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden[4]
1:a graden av Örnkorsets orden[4]
Frihetskorsets 1. klass[4]
Frihetskorsets förtjänstmedalj av 2. klass[4]
Frihetskorsets 2. klass[4]
Björndödarorden
Redigera Wikidata

Aarne Sihvo, född 22 november 1889 i Vederlax, död 12 juni 1963 i Helsingfors, var en finländsk general.

Han anslöt sig till jägarrörelsen 1915 och deltog i finska inbördeskriget, då han förde högre självständigt befäl i östra Finland (chef för Vuoksenfronten). Kommendör för 3. divisionen 1918, riksdagsledamot för Framstegspartiet 1919-20, kommendör för pansarvagnsregemente 1921-23, krigshögskolans chef 1924-26, krigsmaktens chef 1926-33, krigsmaktens inspektör 1933-38, kommendör för luftvärnet 1941-44, försvarsmaktens kommendör 1946-53. Deltog i fredsdelegationen till Paris 1946.

Aarne Sihvo var bror till militären och kompositören Sam Sihvo och från 1947 gift med Aune Sihvo. Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[5]

  1. ^ Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, Id för finländska riksdagsledamöter: 911492, läst: 3 april 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ SUOMEN OLYMPIALAISEN KUNNIAMERKEILLÄ PALKITUT – FINLANDS OLYMPISKA UTMÄRKELSETECKEN: BELÖNADE (på finska), läs online, läst: 7 november 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tom C. Bergroth, Vapaudenristin ritarikunta: Isänmaan puolesta, andra utgåvan, WSOY, 2014, s. 320, ISBN 978-951-0-40498-0.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 1759.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia”. Helsingin seurakuntayhtymä. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016. 
  • Muistelmani (2 bd; 1954-56)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]