Raduga Ch-22
Raduga Ch-22 Burja | |
Typ | Kryssningsrobot |
---|---|
Ursprungsland | Sovjetunionen |
Servicehistoria | |
Brukstid | 1971 – 2007 |
Används av | Sovjetunionen/Ryssland, Irak |
Medverkan i krig | Rysslands invasion av Ukraina 2022 |
Produktionshistoria | |
Designer | Alexandr Bereznjak |
Designdatum | 1958 – 1971 |
Tillverkare | Raduga designbyrå |
Kostnad/enhet | $400 000[1] |
Produktionsperiod | 1966 – 1982 |
Antal tillverkade | 3000 |
Varianter | Se varianter |
Specifikationer | |
Längd | 11,65 meter |
Vikt | 5850 kg |
Spännvidd | 3,0 meter |
Diameter | 920 mm |
Stridsspets | Kärnladdning (Ch-22PSI, -MA och -NA) Splitterladdning (Ch-22P och -MP) Riktad sprängverkan (Ch-22M och -N) |
Stridsspetsvikt | 900 kg |
Sprängkraft | 350 – 1000 kT (Ch-22PSI, -MA och -NA) |
Motor | Isayev S5.44 |
Bränsle | Trietylamin och röd rykande salpetersyra |
Målsökare | Signalsökare (Ch-22P och -MP) Radar (Ch-22PG, -M, -N och -NA) |
Styrsystem | Tröghetsnavigering |
Vapenbärare | Tu-22, Tu-22M, Tu-95 |
Prestanda | |
Räckvidd | 600 km |
Flyghöjd | 22 500 meter |
Maxhastighet | mach 4 (dykning från hög höjd) |
Hastighet | mach 3,4 (marschhöjd) mach 1,2 (låg höjd) |
Precision | 600 meter CEP |
Ch-22 Burja (ryska: Х-22 Буря (storm), NATO-rapporteringsnamn: AS-4 Kitchen) är en sovjetisk (numera rysk) kryssningsrobot utvecklad för bombflygplanet Tupolev Tu-22 Blinder. Kombinationen Tu-22 och Ch-22 gick under namnet K-22 (Komplex 22).
Utveckling
[redigera | redigera wikitext]Utvecklingen initierades av ett dekret från ministerrådet 17 april 1958 där det beslutades att Sovjetunionen skulle utveckla ett vapensystem bestående av bombflygplan och robotar med överljudsprestanda kapabla att slå ut välförsvarade mål både i västeuropa och på nordatlanten, till exempel flygbaser och hangarfartyg. Designbyrån Raduga (regnbåge) under ledning av Alexandr Bereznjak fick uppdraget att konstruera roboten.
Roboten var ett stort kliv framåt jämfört med dess föregångare Raduga K-10S. Bland annat försågs roboten med en raketmotor med flytande bränsle som gjorde att den kunde flyga i mach 3,4 på över 22 000 meters höjd, bortom räckvidd för alla då existerande luftvärnssystem. Den höga hastigheten gjorde att delar av flygkroppen behövde konstrueras i rostfritt stål och titanlegeringar. Metoderna att svetsa i titan var ännu inte utvecklade vilket ledde till sprickbildningar i flygkroppen. Ett annat problem var att tillverka en noskon som både tålde påfrestningarna och som var genomsläppligt för radiovågor.
Provskjutningar
[redigera | redigera wikitext]Även provskjutningarna drabbades av svårigheter. Den svåraste inträffade vid den första provskjutningen med en skarpladdad kärnvapenbärande robot. Roboten kom ur kurs och försöken att fjärrutlösa den misslyckades. Efter att bränslet tagit slut kraschlandade roboten i en dal på Novaja Zemlja. Trots att man inte visste om kärnladdningen kunde detonera skickades ingenjörstrupper fram för att anbringa sprängladdningar på roboten. Laddningarna utlöstes senare via en 15 km lång kabel.
Den största källan till problem var motorn. Roboten tankades med 1015 kg trietylamin och 3050 kg röd rykande salpetersyra. Blandningen är hypergolisk och ett läckage kan få katastrofala följder. Personalen som tankade robotarna bar skyddsdräkter för kemisk krigföring och roboten sanerades utvändigt mellan tankning av bränsle och oxidationsmedel. På grund av riskerna var robotarna ytterst sällan tankade i fredstid.
Tillverkning och uppgradering
[redigera | redigera wikitext]Trots svårigheterna påbörjades serieproduktion 1966. Bereznjak tilldelades 1971 Sovjetunionens statliga pris för sina ansträngningar att få roboten i produktion. Samma år togs också roboten i tjänst i Sovjetiska flygvapnet.
Ukraina har sedan tidigare skrotat sina 423 st. I maj 2018 gav ryska försvarsministeriet uppdraget att deras missiler, som avvecklades i början av 2000-talet, skulle uppgraderas för 300 miljoner rubler.[2]
Varianter
[redigera | redigera wikitext]- Ch-22PG – Sjömålsrobot med radarmålsökare.
- Ch-22PSI – Kärnvapenbärande robot med tröghetsnavigering.
- Ch-22P – Anti-radarrobot med splitterladdning.
- Ch-22M – Sjömålsrobot med tröghetsnavigering, aktiv radarmålsökare och pansarbrytande sprängladdning.
- Ch-22MA – Kärnvapenbärande robot med tröghetsnavigering.
- Ch-22MP – Anti-radarrobot med tröghetsnavigering och splitterladdning.
- Ch-22N – Sjömålsrobot med tröghetsnavigering, aktiv radarmålsökare.
- Ch-22NA – Kärnvapenbärande robot med tröghetsnavigering och terrängföljande radar.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Raduga Ch-22.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, Х-22, tidigare version.
- ”Х-22 Буря” (på ryska). Уголок неба. http://airwar.ru/weapon/kr/x22.html. Läst 6 juni 2011.
- Dr. Carlo Kopp. ”Raduga Kh-22M Burya”. Technical Report APA-TR-2007-0109. Air Power Australia. http://www.ausairpower.net/APA-Rus-Cruise-Missiles.html. Läst 6 juni 2011.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Roblin, Sebastien (29 juni 2022). ”Why Russia Is Using Old Kh-22 Aircraft Carrier-Killer Missiles to Hit Ukraine”. 19fortyfive. https://www.19fortyfive.com/2022/06/why-russia-is-using-old-kh-22-aircraft-carrier-killer-missiles-to-hit-ukraine.
- ^ ”Russian MoD to upgrade 32 Kh-22 long-range anti-ship missiles”. Navy Recognition. 16 maj 2018. https://www.navyrecognition.com/index.php/naval-news/naval-news-archive/2018/may-2018-navy-naval-defense-news/6227-russian-mod-to-upgrade-32-kh-22-long-range-anti-ship-missiles.html.