9K720 Iskander
9K720 Iskander | |
9K720 Iskander vid segerparaden i Moskva 2010 | |
Typ | ballistisk kortdistansrobot |
---|---|
Ursprungsland | Ryssland |
Servicehistoria | |
Brukstid | 2006– |
Används av | Rysslands armé |
Medverkan i krig | Kriget i Georgien 2008 Rysslands invasion av Ukraina |
Produktionshistoria | |
Designer | Kolomna designbyrå |
Designdatum | 1988– |
Tillverkare | Votkinsk |
Kostnad/enhet | 20 Mkr/st (Iskander-M) |
Varianter | Iskander E/K/M |
Specifikationer | |
Längd | 7,3 meter |
Vikt | 3 800 - 4 020 kg |
Diameter | 920 mm |
Stridsspets | Spräng-, kluster-, termobarisk-, EMP-stridsspets |
Stridsspetsvikt | Officiellt: 700 kg (400-1300 kg möjligt) |
Bränsle | Fast bränsle |
Styrsystem | GLONASS, tröghetsnavigering |
Vapenbärare | MZKT-7930 |
Prestanda | |
Räckvidd | Officiellt: 400-500 km (Iskander-M) 700 km (Iskander-M med lättare kärnstridsspets) 280 km (Iskander-E) 200 km (Iskander-K) Inofficiellt: 650-860 km[1] |
Maxhöjd | 50 km |
Maxhastighet | 2100-2600 m/s (Mach 6-7) |
Precision | 5–7 m (optisk målsökare) 30–70 m (tröghetsnavigering)[2] |
9K720 Iskander (NATO-rapporteringsnamn: SS-26 Stone) är en rysk mobil enhet för ballistisk kortdistansrobot 9M723. Med hjälp av gemensam transportör-upprättare-avfyrare (TEL, Transporter-Erector-Launcher) och stödfordon kan systemet även avfyra kryssningsmissilerna 9M728 (R-500, SSC-7) och 9M729 (SSC-8).
Systemet ersätter den taktiska roboten OTR-23 Oka som avvecklades i samband med INF-avtalet som i sin tur var en ersättare till Scud-systemet. Till skillnad från äldre ballistiska kortdistansrobotar som förlitar sig på kemiska eller nukleära stridsspetsar för att kunna slå ut värdefulla militära mål på grund av sin brist på precision, så har Iskander-systemet tillräcklig precision för använda olika former av konventionella stridsspetsar. Roboten kan bära spräng-, kluster-, termobarisk- eller EMP-stridsspets[3] och även kärnvapen.[4]
Enligt finländska studier är Iskander-M kapabel till 700 km räckvidd med en kärnladdad stridsspets som är lättare än en konventionellt laddad stridsspets. [5]
I Luga söder om S:t Petersburg etablerades Iskander-systemet 2011.[4] År 2016 etablerades Iskander-systemet i Kaliningrad.[6]
Exportversionen Iskander-E har en räckvidd på 280 kilometer som gör att den uppfyller de frivilliga begränsningarna i MTCR-avtalet. Ett amerikanskt motsvarande system är MGM-140 ATACMS.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör 9K720 Iskander.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ https://cornucopia.se/2020/01/mop-mandag-ryska-iskander-bevisade
- ^ ”Iskander-M”. Army Recognition. Arkiverad från originalet den 25 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100725054913/http://www.armyrecognition.com/derni_res_news/bienvenue_sur_joomla__3.html. Läst 19 mars 2013.
- ^ ”9K720 Iskander-M- Program”. GlobalSecurity.org. http://www.globalsecurity.org/wmd/world/russia/ss-26-program.htm. Läst 19 mars 2013.
- ^ [a b] ”Ryssland rustar upp nära Finland”. Yle. 20 september 2011. http://svenska.yle.fi/artikel/2011/09/20/ryssland-rustar-upp-nara-finland.
- ^ ”Doria”. http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/84362/StratL4_42w.pdf?sequence=1. Läst 31 Oktober 2018.
- ^ Mikael Holmström (7 oktober 2016). ”Rysk robotflytt skyddades av stridsplan”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/rysk-robotflytt-skyddades-av-stridsplan/. Läst 7 oktober 2016.
|