Hoppa till innehållet

Alaninaminotransferas

Från Wikipedia
(Omdirigerad från ALAT)
Humant alanintransaminas 2-homodimer bundet till PLP.

Alaninaminotransferas (förkortat ALAT, internationellt ALT) är ett transaminasenzym (EC 2.6.1.2) som först karakteriserades i mitten av 1950-talet av Arthur Karmen et al.[1] Det har som uppgift att katalysera överföringen av en aminogrupp från alanin till en ketosyra och är ett enzym som används som klinisk markör för att diagnostisera leversjukdomar. Serum-ALAT-nivå, serum-AST (aspartattransaminas)-nivå och deras förhållande (AST/ALT-kvot) mäts rutinmässigt kliniskt som biomarkörer för leverhälsa.[2]

ALAT finns i leverceller och i liten mängd i blodet. Till skillnad från ASAT så finns ALAT bara i cytoplasman hos leverceller varför värdet kan vara lägre vid leverskada än vid provtagning av ASAT. Virushepatit orsakar mycket höga ALAT-värden. Mängden ALAT i blodet halveras på ungefär 47 timmar.[3] Aminotransferas elimineras av sinusformade celler i levern.[3]

Funktioner

[redigera | redigera wikitext]

ALT katalyserar överföringen av en aminogrupp från L-alanin till α-ketoglutarat, produkterna av denna reversibla transamineringsreaktion är pyruvat och L-glutamat.[4]

L-alanin + α-ketoglutarat ⇌ pyruvat + L-glutamat

ALT (och alla aminotransferaser) kräver koenzym pyridoxalfosfat, som omvandlas till pyridoxamin i den första fasen av reaktionen, när en aminosyra omvandlas till en ketosyra.[5]

Klinisk betydelse

[redigera | redigera wikitext]

ALAT mäts vanligtvis kliniskt som en del av leverfunktionstester och är en del av ASAT/ALAT-förhållandet.[6] När det används i diagnostik mäts det nästan alltid i internationella enheter/liter (IE/l)[7] eller μkat. Medan källorna varierar på specifika referensintervallsvärden för patienter, är 0-40 IE/l standardreferensintervallet för experimentella studier.[6]

Förhöjda nivåer

[redigera | redigera wikitext]

Testresultat ska alltid tolkas med referensintervallet från det laboratorium som producerade resultatet. Men typiska referensintervall för ALT är:

Patienttyp Referensintervall[8]
Man ≤ 45 IE/l
Kvinna ≤ 34 IE/l

Signifikant förhöjda nivåer av ALT (SGPT) tyder ofta på förekomst av andra medicinska problem såsom viral hepatit, diabetes, kronisk hjärtsvikt, leverskada, gallgångsproblem, infektiös mononukleos eller myopati, så ALT används ofta som ett sätt att screena för leverproblem. Förhöjd ALT kan också orsakas av kolinbrist i kosten. Men förhöjda nivåer av ALT betyder inte automatiskt att det finns medicinska problem. Fluktuationer av ALT-nivåer är normala under dagen, och de kan också öka som svar på ansträngande fysisk träning.[9]

När förhöjda ALT-nivåer hittas i blodet kan de möjliga bakomliggande orsakerna avgränsas ytterligare genom att mäta andra enzymer. Till exempel kan förhöjda ALAT-nivåer på grund av hepatocytskador särskiljas från gallgångsproblem genom att mäta alkaliskt fosfatas. Myopati-relaterade förhöjningar av ALAT bör också misstänkas när aspartattransaminas (ASAT) är större än ALAT. Möjligheten av muskelsjukdom som orsakar förhöjda levertester kan undersökas ytterligare genom att mäta muskelenzymer, som kreatinkinas. Många läkemedel kan höja ALAT-nivåerna, som zileuton, omega-3-syraetylestrar (Lovaza),[10] antiinflammatoriska läkemedel, antibiotika, kolesterolmediciner, vissa antipsykotika som risperidon och antikonvulsiva medel.[11] Paracetamol (acetaminofen) kan också höja ALAT-nivåerna.[12]

I åratal använde amerikanska Röda Korset ALT-testning som en del av testbatteriet för att säkerställa säkerheten för dess blodtillförsel genom att skjuta upp donatorer med förhöjda ALT-nivåer. Avsikten var att identifiera donatorer potentiellt infekterade med hepatit C eftersom inget specifikt test för den sjukdomen var tillgängligt vid den tiden. Före juli 1992 utfördes inte omfattande blodgivningstester i USA för hepatit C av stora blodbanker. Med introduktionen av andra generationens ELISA-antikroppstester för hepatit C ändrade Röda Korset ALT-policyn. Sedan juli 2003 kan givare som tidigare diskvalificerats på grund av förhöjda ALT-nivåer och ingen annan anledning återinföras som givare när de kontaktar donatorrådgivningsavdelningen i sin regionala Röda Kors-organisation.[13]

År 2000 fastställde American Association for Clinical Chemistry att den lämpliga terminologin för ASAT och ALAT är aspartataminotransferas och alaninaminotransferas. Termen transaminas är föråldrad och används inte längre vid leversjukdom.[14]

Låg ALT

[redigera | redigera wikitext]

Låg plasma-ALAT kan vara en markör för låg muskelmassa och är förknippat med skörhet, sarkopeni, funktionshinder samt ökad dödlighet hos den äldre befolkningen.[15] Hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom är låg AAT tecken på en mer aktiv sjukdom.[16]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alanine transaminase, 28 november 2024.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Transaminase activity in human blood”. The Journal of Clinical Investigation 34 (1): sid. 126–31. January 1955. doi:10.1172/JCI103055. PMID 13221663. 
  2. ^ Djakpo, Dodji Kossi; Wang, Zhi Quan; Shrestha, Merina (2020-12-26). ”The significance of transaminase ratio (AST/ALT) in acute myocardial infarction”. Archives of Medical Science – Atherosclerotic Diseases 5 (1): sid. 279–283. doi:10.5114/amsad.2020.103028. ISSN 2451-0629. PMID 33644486. PMC: 7885810. https://amsad.termedia.pl/The-significance-of-transaminase-ratio-AST-ALT-in-acute-myocardial-infarction,125739,0,2.html. 
  3. ^ [a b] ”Liver enzyme alteration: a guide for clinicians”. Canadian Medical Association Journal 172 (3): sid. 367–79. February 2005. doi:10.1503/cmaj.1040752. PMID 15684121. ”Aminotransferase clearance is carried out within the liver by sinusoidal cells. The half-life in the circulation is about 47 hours for ALT, about 17 hours for total AST and, on average, 87 hours for mitochondrial AST.”. 
  4. ^ ”Alanine aminotransferase isoenzymes: molecular cloning and quantitative analysis of tissue expression in rats and serum elevation in liver toxicity”. Hepatology 49 (2): sid. 598–607. February 2009. doi:10.1002/hep.22657. PMID 19085960. 
  5. ^ Vroon, David H.; Israili, Zafar (1990), Walker, H. Kenneth; Hall, W. Dallas; Hurst, J. Willis, red., ”Aminotransferases”, Clinical Methods: The History, Physical, and Laboratory Examinations (Boston: Butterworths), ISBN 978-0-409-90077-4, PMID 21250265, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK425/, läst 29 juli 2024 
  6. ^ [a b] ”Liver Function Tests”. Stat Pearls (Treasure Island (FL): StatPearls Publishing). July 2020. PMID 29494096. 
  7. ^ ”Liver enzymes, nonalcoholic fatty liver disease, and incident cardiovascular disease: a narrative review and clinical perspective of prospective data”. Hepatology 52 (3): sid. 1156–61. September 2010. doi:10.1002/hep.23789. PMID 20658466. 
  8. ^ ”Alanine aminotransferase: analyte monograph”. Association for Clinical Biochemistry and Laboratory Medicine. 2012. 3–7. http://www.acb.org.uk/Nat%20Lab%20Med%20Hbk/ALT.pdf. 
  9. ^ ”Mildly elevated liver transaminase levels in the asymptomatic patient”. American Family Physician 71 (6): sid. 1105–10. March 2005. PMID 15791889. http://www.aafp.org/afp/20050315/1105.html. 
  10. ^ ”Pieter Dullemeijer, professor of animal morphology”. Acta Morphologica Neerlando-Scandinavica 27 (1–2): sid. 9–16. 2008. PMID 2683599. 
  11. ^ Bays, Harold E.; McKenney, James; Maki, Kevin C.; Doyle, Ralph T.; Carter, Roderick N.; Stein, Evan (2010-02-01). ”Effects of Prescription Omega-3-Acid Ethyl Esters on Non—High-Density Lipoprotein Cholesterol When Coadministered With Escalating Doses of Atorvastatin” (på engelska). Mayo Clinic Proceedings 85 (2): sid. 122–128. doi:10.4065/mcp.2009.0397. PMID 20118387. 
  12. ^ ”Aminotransferase elevations in healthy adults receiving 4 grams of acetaminophen daily: a randomized controlled trial”. JAMA 296 (1): sid. 87–93. July 2006. doi:10.1001/jama.296.1.87. PMID 16820551. 
  13. ^ Van Ostrand, Darla. ”Red Cross Donor Requirements”. American Red Cross of Tompkins County. http://www.tompkins-redcross.org/donor_req.htm. 
  14. ^ ”Diagnosis and monitoring of hepatic injury. I. Performance characteristics of laboratory tests”. Clinical Chemistry 46 (12): sid. 2027–49. December 2000. doi:10.1093/clinchem/46.12.2027. PMID 11106349. 
  15. ^ Vespasiani-Gentilucci, Umberto; De Vincentis, Antonio; Ferrucci, Luigi; Bandinelli, Stefania; Incalzi, Raffaele Antonelli; Picardi, Antonio (2017-06-17). ”Low Alanine Aminotransferase Levels in the Elderly Population: Frailty, Disability, Sarcopenia, and Reduced Survival”. The Journals of Gerontology 73 (7): sid. 925–930. doi:10.1093/gerona/glx126. PMID 28633440. PMC: 6001897. https://academic.oup.com/biomedgerontology/article/73/7/925/3871170. Läst 24 mars 2024. 
  16. ^ Shafrir, Asher; Katz, Lior H.; Shauly-Aharonov, Michal; Zinger, Adar; Safadi, Rifaat; Stokar, Joshua; Kalisky, Itay (2024-03-24). ”Low ALT Is Associated with IBD and Disease Activity: Results from a Nationwide Study” (på engelska). Journal of Clinical Medicine 13 (7): sid. 1869. doi:10.3390/jcm13071869. ISSN 2077-0383. PMID 38610634. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]



v • r
Levervärden
ASAT · ALAT · ALP · Bilirubin · GT
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alaninaminotransferas&oldid=56348701”