Hoppa till innehållet

Skanska

Från Wikipedia
(Omdirigerad från AB Skånska cementgjuteriet)
Skanska AB
Org.nr556000-4615
TypPublikt aktiebolag
Nasdaq Nordic: SKA B
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige[1]
NyckelpersonerHans Biörck
Styrelseordförande
Anders Danielsson
Koncernchef VD
BranschByggindustri
TjänsterByggentreprenader
Bostadsutveckling
Fastighetsutveckling
Infrastrukturutveckling
Antal anställda~28 380 – 2022
Historik
Grundat1887
GrundareRudolf Berg
Tidigare namnAB Skånska Cementgjuteriet (SCG)
Avknoppat frånSkånska Cement AB
Ekonomi
Omsättning▲ 163,174 miljarder SEK
Rörelseresultat▲ 10,021 miljarder SEK
Vinst efter skatt▲ 8,284 miljarder SEK
Tillgångar▲ 151,593 miljarder SEK
Eget kapital▲ 55,255 miljarder SEK
Struktur
Ägare2022-12-31:
Industrivärden – 24,5%
Lundberggruppen – 13,2%
AMF – 5,3%
Skanska-anställda[a] – 3,8%
Vanguard Group – 2,1%
Övriga aktieägare – 51,1%
DotterbolagSkanska USA
Övrigt
SloganEngagerad samhälls- och projektutvecklare.
Webbplatsskanska.se
FotnoterStatistik från 2022 års bokslut.[2]

Skanska AB är en multinationell byggkoncern baserad i Stockholm.[1] Skanska bildades i Malmö 1887 under namnet AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) som ett dotterbolag till Limhamnsbaserade cementproducenten Skånska Cement AB [3] och tillverkade cementprodukter. Nuvarande namn etablerades 1984 som en följd av den alltmer internationella verksamheten. Magnus Persson är VD för Skanska Sverige och Anders Danielsson för hela koncernen.[4][5]

Historia

[redigera | redigera wikitext]
Reklamblad från 1890-talet.

Skanska bildades år 1887 under namnet Skånska Cementgjuteriet av Rudolf Fredrik Berg som en avknoppning ur Skånska Cement AB i samband med att en ny cementfabrik anlades i Limhamn. Skånska Cement hade startat sin verksamhet i Lomma som Sveriges första cementfabrik. Verksamheternas placering följde efter att sammanställningar gjorts av Otto Fahnehjelm över kalktyper i Sverige. Tanken med Skånska Cementgjuteriet var att få upp intresset och användningen av cement. 1893 grundades även Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget (senare Cementa) som försäljningsorganisation.[6] Skånska Cementgjuteriet tillverkade initialt olika cementprodukter men övergick till att bli ett bygg- och anläggningsföretag. 1887 byggde bolaget den första cementbron i Sverige, Jordbergabron. Cementen kom att dominera bolaget under de första decennierna. Bland byggde Skanska betonggrunderna till Kungliga Operan, Centralposthuset och Rosenbad i Stockholm. Skanska fick också många uppdrag att bygga silor i betong och det blev en viktig verksamhet.[7]

Skånska Cementgjuteriets lokaler i Malmö 1903.
Skånska Cementgjuteriets lokaler i Malmö 1903.
Bernard Kirschenbaums Spiral. Malmö 1987.

1892 följde det första uppdraget att bygga vatten- och kloaksystem i Östersund. 1900 startade tillverkningen av betongrör i Limhamn och 1901 kom uppdraget att ersätta trästockar med betongrör för att transportera vatten i Sankt Petersburg och en fabrik byggdes för att kunna leverera till andra städer i Ryssland. Skånska cementgjuteriet var först i Sverige med att använda armerad betong(år 1902). Huvudkontoret låg i Malmö, men flyttades till Stockholm år 1914.[8] 1917 grundades ett dotterbolag i Finland som kom att ansvarar för en rad vattenkraftverk. 1897 fick bolaget sitt första utlandsuppdrag i Storbritannien. Skånska cementgjuteriet drog telefonkablar i cementblock i Leeds, Liverpool och Bradford.[9] Skanska blev specialister inom att konstruera vattenkraftverk och har byggt ett stort antal kraftverk runt om i världen. Bland de tidiga projekten hörde Bullerforsens kraftverk 1907–1910 och Harsprånget, Krångede och Granfors var andra stora projekt. Fram till 1987 hade Skanska byggt över 200 kraftverk runt om i världen. Det första kompletta vattenkraftverket utanför Sverige som byggdes var Kidatukraftverket i Tanzania.[10] Kraftverksbyggandet fick en fortsättning i kärnkraftverk där Skanska byggde Barsebäck och Oskarshamn.[7]

Skånska Cementgjuteriet kontrollerades länge av familjen Wehtje som även ägde Iföverken och Skånska Cement. I dag kontrolleras bolaget av Handelsbanken via Industrivärden.[11] Under 1930-talet fick bolaget det omfattande projektet att bygga Ericssons nya fabriker i Midsommarkransen samt Bromma flygplats. 1939 rasade Sandöbron under konstruktionsarbetet och 18 arbetare förolyckades. Under andra världskriget hade Skanska många statliga byggprojekt för försvaret. Skanska byggde under 1950-talet den första motorvägen i Sverige, den så kallade Autostradan mellan Malmö och Lund som öppnade för trafik 1953. 1956 fick Skanska i uppdrag att bygga tre spannmålsilor i Irak vilket blev startskottet för företagets omfattande internationalisering.[12]

Skanska var en av de ledande byggbolagen under Miljonprogrammet och producerade årligen 10 000 lägenheter 1965–1974. Skanska utvecklade Allbetong-metoden på 1950-talet med prefabricerade element som effektiviserade byggprocessen och samtidigt löste bristen på arbetskraft som hindrade utbyggnad. De första allbetonghusen byggdes i Malmö 1954–1955.[13][14] Skanska startade en betongelementfabrik i Kalmar under 1950-talet.[15]

Under 1960-talet genomförde Skanska flera viktiga infrastrukturprojekt: Arlanda flygplats (öppnad 1963), Tingstadstunneln och Ölandsbron (1967–1972). Skanska byggde senare även Tjörnbron (1981) och Öresundsbron (2000). Stora projekt ägde rum i Afrika, bland annat fyra flygfält i Etiopien och en betongbro i Sudan. Skanska byggde även vattenkraftverk i Zambia, Kenya och Indonesien vilket gjorde att bolagets kompetens kom till nytta – i Sverige byggdes då inga nya vattenkraftverk efter de stora utbyggnadsåren. Det mest spektakulära uppdraget var när Skånska cementgjuteriet ingick i det internationella konsortium som fick uppdraget att flytta det 3000 år gamla klipptemplet vid Abu Simbel i södra Egypten när Assuandammen skulle byggas.[16] Projektet hade planlagts av Vattenbyggnadsbyrån (VBB).[17] 1965 börsnoterades Skanska. 1967 köptes Ohlsson & Skarne och 1972 blev Svenska Entreprenadaktiebolaget (Sentab) dotterbolag.[18]

Fram till 1970-talet stod de utländska verksamheterna för fem procent av omsättningen. Detta skulle ändra sig under 1970-talet då Skanska ökade fokuset på utlandsprojekt. 1977 hade andelen ökat till 18 procent av omsättningen.[19] Under 1970-talet blev Mellanöstern en ny viktig marknad. Bland projekten hörde utbyggnaden av hamnen i Jidda i Saudiarabien, sjukhus i Oman och ett sjukhus i Libyen. I Bagdad byggdes ett stort hotellkomplex, Al Rasheed, 1972–1982. Hotellet var på 17 våningar med 500 rum.[20]

Skånska Cementgjuteriet bytte namn till Skanska 1984. Ett skäl var att många olika namn hade kommit i bruk: Cementgjuteriet, Skånska, SCG och Skånska Cement. Frågan om ett namnbyte hade varit uppe flera gånger tidigare men i början av 1980-talet togs den upp på allvar. Skanska hade varit namnet på den internationella verksamheten under 10 års tid och bolagsstämman tog beslutet att byta namn. I en omfattande kampanj lanserades namnet. 1987 firade bolaget 100 år.[12] Under 1990-talet följde en snabba expansion med flera företagsköp och försäljningen fördubblades under några år.[21]
I samband med Skanskas 100-årsjubileum 1987 reste de med en speciell gjutteknik Bernard Kirschenbaums 25 meter höga konstverk Spiral. Verket var placerat utanför deras huvudkontor i Malmö, men revs 2005 inför bygget av Citytunneln.

Verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Skanska delar in sin verksamhet i fyra verksamhetsgrenar:

  • Byggverksamhet
  • Bostadsutveckling
  • Kommersiell fastighetsutveckling
  • Infrastrukturutveckling

Byggverksamheten är den största grenen mätt i intäkter och antal anställda och bygger på uppdrag av kunder allt från småhus till stora anläggningar som broar och motorvägar. De övriga tre grenarna verkar genom att Skanska investerar pengar i projekt som bolaget utvecklar och senare säljer. Vad gäller infrastrukturprojekt innebär detta ofta arbete i form av offentlig-privat samverkan (även kallat OPS eller PPP).[22]

Skanska uppmärksammades 2011 av The Sunday Times som Storbritanniens grönaste företag alla kategorier.[23][24] Företaget har deltagit i FN:s projekt FN:s Global Compact och har formulerat en särskild uppförandekod.[22] 2007 fick Skanska det prestigefyllda kontraktet för att renovera FN:s högkvarter i New York.[25] Skanska har som officiellt mål att sträva mot fem så kallade nollvisioner: noll förlustprojekt, noll arbetsplatsolyckor, noll miljöincidenter, noll etiska oegentligheter och noll defekter.[22][26][27][28][29]

Marknader

[redigera | redigera wikitext]

Skanska verkar sedan 1950-talet i stora delar av världen. Sedan 2002 fokuserar Skanska på ett antal utvalda marknader.[22] Dessa är följande (mars 2015):[30]

Dessutom finns verksamhet i Argentina, Brasilien, Peru, Chile, Colombia och Venezuela som är under avveckling.[31] Skanska har meddelat att de inte tar några nya uppdrag i Latinamerika och att de avyttrar sin drifts- och underhållsverksamhet där.[30] Tidigare var Skanska även verksamt i Afrika och Asien.[32]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]
En arbetsplatsskylt från Skanska

Skanska grundades som Skånska Cementgjuteriet Aktiebolag i Lönsboda[källa behövs] 1887.[22] Sverige stod 2011 för 26 procent av de externa intäkterna i koncernen, och alla verksamhetsgrenar är aktiva i landet.[22]

Skanska är i Sverige bland annat förknippat med betong, speciellt prefabricerad betong, och det som hör där till i form av miljonprogramshus och de betongelementfabriker som Skanska hade ett flertal runt om i Sverige. Nu återstår två betongelementfabriker, en i Strängnäs och en i Bollebygd.[källa behövs] Det så kallade konceptet ModernaHus är en sorts prefabricerade betonghus.[33][34]

Ett annat koncept för prefabricerade hus är BoKlok, utvecklat tillsammans med Ikea, som är mindre fler- och enfamiljshus med träfasad eller putsad fasad. Det är högt standardiserade byggnader, men inga kataloghus i traditionell bemärkelse då de bara uppförs på fastigheter Skanska äger och i större grupper.[35]

Under 1990-talet startades Skanska verksamhet inom service management inom delbolaget Skanska Facilities Management. Denna verksamhet avsöndrades år 1998 till det egna bolaget Coor Service Management.[36]

Bland projekt som Skanska byggt i Sverige återfinns Öresundsbron,[37] Ölandsbron,[38] Nya Karolinska Sjukhuset,[39][40] Lilla Bommen i Göteborg (även kallat Läppstiftet och Skanskaskrapan),[41] Höga kusten-bron[42] och Uddevallabron[43] samt arenorna Löfbergs Arena i Karlstad[44] och Gavlerinken Arena i Gävle.[45] Skanska byggde även betongstommen till Stockholms stadshus.[46]

Skanskas kontor i Lund. Byggnaden är ett av Skanskas kataloghus, i prefabricerad betong. Huset är utformat för kontorslandskap med så lite utrymme som bara möjligt per medarbetare.

Övriga Norden

[redigera | redigera wikitext]

I Norge arbetar Skanska med byggverksamhet samt bostads- och fastighetsutveckling. Skanska har bland annat arbetat med Gardermoens flygplats och ett kontor åt Statoil utanför Oslo.[22][47][48][49]

I Finland och Estland ligger tonvikten på byggverksamhet.[22]

Övriga Europa

[redigera | redigera wikitext]

Kända byggnadsprojekt i Storbritannien är bland annat 30 St Mary Axe (även kallat "the Gherkin")[50] och Heron Tower i London.[51] I Storbritannien arbetar Skanska även med bostäder, exempelvis projektet Seven Acres i Cambridge.[52][53]

I Polen, Tjeckien och Slovakien dominerar anläggningsarbeten, exempelvis motorvägen A1 i Polen.[22][54]

USA

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Skanska USA

Latinamerika

[redigera | redigera wikitext]

Skanskas latinamerikanska affärsenhet som är under avveckling har sitt huvudkontor i Buenos Aires.[30] I Latinamerika arbetar Skanska bland annat inom petroleumsektorn[55][56][57][58] och kraftverkssektorn[29][59] samt med OPS-projekt, exempelvis betalvägen Autopista Central i Chiles huvudstad Santiago.[22][60][61][62]

Samarbete med högskolor och universitet

[redigera | redigera wikitext]

Företaget är en av de främsta medlemmarna, benämnda Capital Partners, i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till Handelshögskolan i Stockholm och nära samarbetar med den vad gäller utbildning och forskning.[63]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Genom Skanska employer ownership program, ej att betrakta som en ägargrupp.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Skanska nyinflyttade på Kungsholmen i Stockholm”. Skanska AB. 14 maj 2014. Arkiverad från originalet den 23 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140723141819/http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Pressmeddelande/Skanskas-huvudkontor-flyttar-till-Kungsholmen/. Läst 4 juni 2014. 
  2. ^ ”Års- och hållbarhetsredovisning 2022”. Skanska AB. https://group.skanska.com/4936b9/siteassets/investors/reports-publications/annual-reports/2022/ars-och-hallbarhetsredovisning-2022.pdf. Läst 15 juni 2023. 
  3. ^ Brev angående slutbesiktningen av grunden till Tillbergska villan 1917.
  4. ^ Byggeindustrien (7 december 2017). ”Tidligere Skanska Norge-sjef blir ny konsernsjef i Skanska AB” (på norska). www.bygg.no. https://www.bygg.no/article/1336845!/. Läst 26 januari 2024. 
  5. ^ ”Anders Danielsson | Skanska - Global corporate website”. Skanska - Global corporate website. https://group.skanska.com/sv/koncernens-styrning/ledning/ledning-medlemmar/anders-danielsson/. Läst 30 mars 2018. 
  6. ^ Artikel på Länsstyrelsen i Skånes webbplats
  7. ^ [a b] http://foretagskallan.se/Artiklar/historien-om-en-angel-i-cement-och-elementhus-i-betong/
  8. ^ AB Skånska Cementgjuteriet 1887-1937.
  9. ^ ”Concrete blocks in Leeds”. Skanska. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160828040601/http://www.skanska.se/en/Folder/125/Concrete-blocks-in-Leeds/. Läst 20 augusti 2016. 
  10. ^ Öhman, May-Britt, Taming Exotic Beauties: Swedish Hydro Power Constructions in Tanzania in the Era of Development Assistance, 1960s - 1990s, Stockholm, 2007
  11. ^ http://blog.zaramis.se/2013/07/17/skanska-cementgjuteriet-till-skanska/
  12. ^ [a b] Skanska – more than 125 years of building for society
  13. ^ ”Homes”. Skanska. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160828041649/http://www.skanska.se/en/Folder/125/Homes/. Läst 20 augusti 2016. 
  14. ^ Bärande betongkonstruktioner i miljonprogrammets flerbostadshus, Elina Wetterblad, Examensarbete 288, KTH Betongbyggnad 2009
  15. ^ ”Om Skånska cementgjuteriets betongelementfabrik i Kalmar”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160201133648/http://www2.kalmarlansmuseum.se/1/20.0.0.0/3788/download_3788.php. Läst 29 januari 2016. 
  16. ^ http://naringslivshistoria.se/bizstories-nyheter/arkiv/skanska-flyttade-tempel/
  17. ^ Skanska – more than 125 years of building for society, s. 86
  18. ^ Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2007:1
  19. ^ Skanska – more than 125 years of building for society, s. 87
  20. ^ ”Al Rasheed Hotel, Baghdad, Iraq”. Skanska. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160828034819/http://www.skanska.se/en/folder/125/al-rasheed-hotel/. Läst 20 augusti 2016. 
  21. ^ ”Historia”. Skanska. Arkiverad från originalet den 16 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130116063636/http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Historia/. Läst 20 augusti 2016. 
  22. ^ [a b c d e f g h i j] ”Årsredovisning 2011” (PDF). Skanska AB. 2011. Arkiverad från originalet den 29 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130129104728/http://www.skanska.se/Global/About%20Skanska/Finansiell-information/Skanskas-Arsredovisning-2011.pdf. Läst 12 december 2012. 
  23. ^ ”Skanska grönast i Storbritannien”. Svenska Dagbladet. 12 juni 2011. http://www.svd.se/naringsliv/skanska-gronast-i-storbritannien_6237376.svd. Läst 12 december 2012. 
  24. ^ ”Revealed: the greenest companies” (på engelska). The Sunday Times. 12 juni 2011. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809125719/http://www.thesundaytimes.co.uk/sto/business/energy_and_environment/article646023.ece. Läst 12 december 2012. 
  25. ^ ”United Nations Selects Skanska as Construction Manager for Capital Master Plan” (på engelska) (PDF). United Nations. 27 juli 2007. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081014090632/http://www.un.org/cmp/uncmp/news/2007-07-27_UNPR.pdf. Läst 12 december 2012. 
  26. ^ Hans Dahlquist (19 oktober 2011). ”De vill ha nollvision för olyckor på jobbet”. Byggvärlden. https://www.byggvarlden.se/de-vill-ha-nollvision-for-olyckor-pa-jobbet-60181/nyhet.html. Läst 14 januari 2013. 
  27. ^ Björn Asplind (19 december 2012). ”Skanskas arbetsmiljöarbete prisat”. Fastighet & Bostadsrätt. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151005091039/http://www.fastighetochbostadsratt.com/Teman/44699-Skanskas-arbetsmiljoarbete-prisat.html. Läst 14 januari 2013. 
  28. ^ Cecilia Stenström (2 november 2009). ”Skanska drillar chefer i etik”. Byggvärlden. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813185044/http://www.byggvarlden.se/nyheter/karriar/article96181.ece. Läst 14 januari 2013. 
  29. ^ [a b] Torbjörn Askman (16 november 2004). ”Tunnelras för Skanska”. Affärsvärlden. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418052728/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2541446.ece. Läst 14 januari 2013. 
  30. ^ [a b c] ”Årsredovisning 2014” (PDF). Skanska AB. 2015. http://group.skanska.com/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2014/arsredovisning-2014.pdf. Läst 2 januari 2016. 
  31. ^ ”Årsredovisning 2013” (PDF). Skanska AB. 2014. http://group.skanska.com/globalassets/investors/reports--publications/annual-reports/2013/arsredovisning-2013.pdf. Läst 10 juni 2014. 
  32. ^ ”Historia”. Skanska AB. 25 januari 2012. Arkiverad från originalet den 16 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130116063636/http://www.skanska.se/sv/Om-Skanska/Historia/. Läst 12 december 2012. 
  33. ^ Linda Nohrstedt (10 september 2008). ”Hus på nolltid”. Byggvärlden. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418062445/http://www.byggvarlden.se/nyheter/ekonomi/article87142.ece. Läst 13 december 2012. 
  34. ^ Mattias Fröjd (18 juni 2012). ”Skanska premiärbygger nytt koncept”. Fastighetsnytt. http://fastighetsnytt.se/2012/06/skanska-premiarbygger-nytt-koncept/. Läst 13 december 2012. 
  35. ^ ”Prefabs sprout as Britain embraces timber-frame housing” (på engelska). The Guardian. 12 november 2012. http://www.guardian.co.uk/business/2012/nov/12/prefabs-britain-timber-frame-persimmon. Läst 13 december 2012. 
  36. ^ ”Historik”. http://www.coor.se/Om-Coor/Historik/. Läst 5 augusti 2012. 
  37. ^ Linda Nohrstedt (25 mars 2009). ”"Vi hade en otroligt bra kund"”. Byggvärlden. Arkiverad från originalet den 8 april 2018. https://web.archive.org/web/20180408010234/http://www.byggvarlden.se/vi-hade-en-otroligt-bra-kund-62317/nyhet.html. Läst 14 januari 2013. 
  38. ^ Malin Axelsson (29 september 2012). ”Grattis Ölandsbron!”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/grattis-olandsbron_7540752.svd. Läst 14 januari 2013. 
  39. ^ Andreas Joons (5 november 2012). ”Skanska: Fokus på byggmaterial, order frågetecken - analytiker”. Affärsvärlden. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418060827/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3575684.ece. Läst 14 januari 2013. 
  40. ^ ”Byggnation och faser”. Stockholms läns landsting. 9 januari 2013. Arkiverad från originalet den 3 december 2012. https://web.archive.org/web/20121203200612/http://www.nyakarolinskasolna.se/sv/Byggprojektet/Byggnation_och_faser/. Läst 14 januari 2013. 
  41. ^ Lars Dimming (11 april 2007). ”Skanska vill bygga i Göteborg”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/ekonomi/1.155002-skanska-vill-bygga-i-goteborg. Läst 14 januari 2013. 
  42. ^ Leif Sundberg (21 september 2012). ”Högakustenbron”. Kramfors kommun. http://www.kramfors.se/index.asp?s=1&id=2617. Läst 14 januari 2013. 
  43. ^ Björn Hedensjö (6 april 2005). ”Uddevallabron modell för Skanskas prestigebygge i USA”. Dagens Industri. 
  44. ^ ”Skanska bygger VM-arena i Prag”. Dagens Nyheter. 12 mars 2003. http://www.dn.se/ekonomi/skanska-bygger-vm-arena-i-prag. Läst 14 januari 2013. 
  45. ^ Anna Höglund (21 mars 2006). ”"Snyggaste arenan i Sverige"”. Gefle Dagblad. https://www.gd.se/2006-03-21/snyggaste-arenan-i-sverige. Läst 14 januari 2013. 
  46. ^ ”Stockholms stadshus”. Skanska AB. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305132219/http://www.skanska.se/sv/kampanjer/125/stockholms-stadshus/. Läst 14 januari 2013. 
  47. ^ ”Skanska bygger ut Oslos flygplats”. Affärsvärlden. 14 mars 2011. Arkiverad från originalet den 16 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110316030030/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3126223.ece. Läst 14 januari 2013. 
  48. ^ Anne-Beth Jensen (30 oktober 2012). ”Statoil – nytt regionkontor” (på norska). Byggeindustrien. Arkiverad från originalet den 5 november 2012. https://web.archive.org/web/20121105105551/http://www.bygg.no/prosjekter/96249.0. Läst 14 januari 2013. 
  49. ^ ”Skanska bygger åt Statoil i Oslo”. Byggnyheter.se. 18 juni 2010. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418014528/http://www.byggnyheter.se/2010/06/skanska-bygger-t-statoil-i-oslo. Läst 14 januari 2013. 
  50. ^ Charles Ajunwa (18 november 2012). ”London: The Amazing Attractions” (på engelska). This Day. Arkiverad från originalet den 21 november 2012. https://web.archive.org/web/20121121183454/http://www.thisdaylive.com/articles/london-the-amazing-attractions/130933. Läst 13 december 2012. 
  51. ^ ”Skanska Win Heron Tower Contract” (på engelska). Skyscrapernews.com. 31 oktober 2007. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304062334/http://www.skyscrapernews.com/news.php?ref=1181. Läst 13 december 2012. 
  52. ^ ”Building homes the Scandinavian way” (på engelska). Building 4 Change. 13 september 2012. Arkiverad från originalet den 29 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130129174318/http://www.building4change.com/page.jsp?id=1466. Läst 14 januari 2013. 
  53. ^ ”Smart, sustainable and stylish” (på engelska). Cambridge News. 8 november 2012. Arkiverad från originalet den 29 januari 2016. http://archive.is/2016.01.29-085012/http://www.cambridge-news.co.uk/Smart-sustainable-stylish/story-22749145-detail/story.html. Läst 14 januari 2013. 
  54. ^ Tomasz Ciechoński (9 november 2012). ”Skanska posprząta na A1 i skasuje 68,5 mln zł” (på polska). Gazeta Toruń. Arkiverad från originalet den 12 november 2012. https://web.archive.org/web/20121112095539/http://torun.gazeta.pl/torun/1,87119,12819589,Skanska_posprzata_na_A1_i_skasuje_68_5_mln_zl.html. Läst 14 januari 2013. 
  55. ^ ”Skanska bygger ut naturgasanläggning i Brasilien”. Energinyheter.se. 3 april 2012. https://www.energinyheter.se/20190804/6801/skanska-bygger-ut-naturgasanlaggning-i-brasilien. Läst 14 januari 2013. 
  56. ^ ”Här ska Skanska växa”. Affärsvärlden. 11 november 2011. Arkiverad från originalet den 22 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120122161202/http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3342237.ece. Läst 14 januari 2013. 
  57. ^ ”Skanska bygger jätteanläggning i Rio”. Maskinentreprenören. 3 april 2012. http://www.me.se/Tidning/Branschnytt/2012/April/Skanska-bygger-jatteanlaggning-i-Rio/. Läst 14 januari 2013. [död länk]
  58. ^ Charlotte Owen (3 april 2012). ”Petrobras hires Swedish company to expand gas capacity” (på engelska). Oil & Gas Technology. Arkiverad från originalet den 2 maj 2013. http://archive.is/2013.05.02-095418/http://www.oilandgastechnology.net/downstream/petrobras-hires-swedish-company-expand-gas-capacity. Läst 14 januari 2013. 
  59. ^ World Business Council for Sustainable Development (11 juni 2012). ”Green projects become the catalyst for green jobs” (på engelska). The Guardian. http://www.guardian.co.uk/sustainable-business/skanska-el-totoral-wind-farm. Läst 14 januari 2013. 
  60. ^ Lennart Palmeus (21 april 2005). ”Skanska bygger för egna pengar i Chile”. Dagens Industri. 
  61. ^ ”Skanska vill utveckla betalväg i Chile”. Infrastrukturnyheter.se. 28 januari 2010. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151005065223/http://www.infrastrukturnyheter.se/2010/01/skanska-vill-utveckla-betalvag-i-chile. Läst 14 januari 2013. 
  62. ^ Ola Kinnander (29 december 2010). ”Alberta Fund to Buy Skanska's 50% Stake in Chile Highway for $875 Million” (på engelska). Bloomberg. Arkiverad från originalet den 1 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110101214340/http://www.bloomberg.com/news/2010-12-29/alberta-fund-to-buy-skanska-s-50-stake-in-chile-highway-for-875-million.html. Läst 14 januari 2013. 
  63. ^ ”www.hhs.se - Näringsliv & samhälle, Handelshögskolans Partnerföretag”. http://www.hhs.se/se/BusinessAndSociety/Partnerprogrammet/Pages/Partnerf%C3%B6retag.aspx. Läst 28 juli 2014. 

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Handelsbankssfären
Företag i sfären
Övriga institutioner
Personer
v • r
Lundbergsfären
Företag
Tidigare innehav
Personer
v • r
Företag på Large Cap
AAK | ABB | Addlife | Addnode Group | Addtech | AFRY | Alfa Laval | Alleima | Arion banki | Arjo | Assa Abloy | Astra Zeneca | Atlas Copco | Atrium Ljungberg | Autoliv | Avanza | Axfood | Balder | Beijer Ref | Betsson | Better Collective | Bilia | Billerud | Bioarctic | Biotage | Boliden | Bravida | Bure Equity | Camurus | Castellum | Catena | Corem Property Group | Creades | Diös | Dometic Group | Electrolux | Electrolux Professional | Elekta | Embracer Group | Epiroc | EQT | Ericsson | Essity | Evolution | Fabege | Fastpartner | Fenix Outdoor | Fortnox | Getinge | Handelsbanken | Hemnet | H&M | Hexagon | Hexpol | HMS Networks | Holmen | Hufvudstaden | Husqvarna | Industrivärden | Indutrade | Instalco | International Petroleum | Intrum | Investor | JM | Kindred Group | Kinnevik | Lagercrantz Group | Latour | Lifco | Lindab | Loomis | Lundbergföretagen | Lundin Gold | Lundin Mining | Medicover | Millicom | Mips | Modern Times Group | Munters | Mycronic | Ncab Group | NCC | New Wave | NIBE | Nolato | Nordea | Nordnet | NP3 Fastigheter | Nyfosa | OX2 | Pandox | Peab | Ratos | SAAB | Sagax | Samhällsbyggnadsbolaget i Norden | Sampo Oy | Sandvik | SCA | SEB | Sectra | Securitas | Sinch | Skanska | SKF | SSAB | Stora Enso | Storskogen Group | Sweco | Swedbank | Swedish Orphan Biovitrum | Systemair | Tele2 | Telia | Thule Group | Tietoevry | Traton | Trelleborg | Troax Group | Truecaller | Vitec Software Group | Vitrolife | Volvo | Volvo Cars | Wallenstam | Wihlborgs
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Skanska&oldid=56241077”