8959 Oenanthe
| 8959 Oenanthe | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (8959) Oenanthe |
| Alternativnamn | 2550 P-L, 1978 WT11[1] |
| Uppkallad efter | Stenskvättor[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,778 AU |
| Perihelium | 1,833 AU |
| Halv storaxel | 2,305 AU |
| Excentricitet | 0,2050274 |
| Siderisk omloppstid | 3,5 år |
| Medelomloppshastighet | 19,62 km/s |
| Medelanomali | 249,7° |
| Inklination | 2,128° |
| Longitud för uppstigande nod | 57,23° |
| Periheliumargument | 227,6° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Absolut magnitud (H) | 15,01[3] |
8959 Oenanthe eller 2550 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter fågeln Stenskvättor.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 8959 Oenanthe” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=8959. Läst 6 februari 2021.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 8959 Oenanthe” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8959. Läst 6 februari 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 6 april 2022.
| |||||||||||