857 Glasenappia
Utseende
857 Glasenappia | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | S. Beljavskij |
Upptäcktsplats | Simeizobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 6 april 1916 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (857) Glasenappiaia |
Alternativnamn | A916 GR, 1916 S33, 1953 YC, 1958 HK, A906 FF, A913 MF[1] |
Uppkallad efter | Sergej Glazenap[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,384 AU |
Perihelium | 1,997 AU |
Halv storaxel | 2,190 AU |
Excentricitet | 0,0884296 |
Siderisk omloppstid | 3,24 år |
Medelomloppshastighet | 20,13 km/s |
Medelanomali | 121,2° |
Inklination | 5,299° |
Longitud för uppstigande nod | 82,90° |
Periheliumargument | 238,8° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 14,4 km |
Synodisk rotationsperiod | 8,2 h |
Albedo | 0,271 |
Absolut magnitud (H) | 11,54[3] |
857 Glasenappia eller A916 GR[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 6 april 1916 av den sovjetiske astronomen Sergej Beljavskij vid Simeizobservatoriet på Krim. Den har fått sitt namn efter den ryske astronomen Sergej Glazenap.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär tolv kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 857 Glasenappia” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=857. Läst 30 maj 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (857) Glasenappia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 78. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_858. Läst 30 maj 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|