847 Agnia
847 Agnia | |
En tredimensionell modell av 847 Agnia baserad på dess ljuskurva | |
Upptäckt | |
---|---|
Upptäckare | Grigorij N. Neujmin |
Upptäcktsplats | Simeizobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 2 september 1915[1] |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 847 Agnia |
Alternativnamn | 1915 XX, A906 SF, A908 AG, A916 YA[2] |
Uppkallad efter | Agnia Ivanovna Badina[1] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Agnia-asteroid[3] |
Omloppsbana | |
Epok: 23 maj 2014 | |
Aphelium | 3,04333657 AU |
Perihelium | 2,5230160 AU |
Halv storaxel | 2,78317626 AU |
Excentricitet | 0,09347604 |
Siderisk omloppstid | 1695,936 dygn (4,64 år) |
Medelanomali | 38,06548° |
Inklination | 2,484723° |
Longitud för uppstigande nod | 271,0874° |
Periheliumargument | 130,4449° |
Fysikaliska data | |
Diameter | 28,04 km |
Albedo | 0,1720 |
Absolut magnitud (H) | 10,29[2] |
847 Agnia är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 2 september 1915 av den ryske astronomen Grigorij N. Neujmin vid Simeizobservatoriet på Krim. Asteroidens preliminära beteckning var 1915 XX.[4] Asteroiden fick senare namn efter en av läkarna vid Simeizobservatoriet, Agnia Ivanovna Badina.[1]
Agnia är prototyp för Agnia-asteroiderna,[3] en grupp av asteroider som har liknande banelement och tros vara del av en större kropp som splittrats. Andra asteroider som ingår i gruppen är 1020 Arcadia, 847 Agnia, 2401 Aehlita och 3395 Jitka.[5]
Agnias senaste periheliepassage skedde den 27 februari 2023.[6] Fotometriska observationer under 2004 och 2005 har vsat på en rotationstid av 14,827 ± 0,001 timmar med en variation i ljusstyrka av 0,45 ± 0,03 magnituder.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Lutz Schmadel (1992). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 76. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA76&dq=847+Agnia&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=847%20Agnia&f=false. Läst 20 juli 2014
- ^ [a b] ”JPL Small-Body Database Browser – 847 Agnia (1915 XX)”. Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=847. Läst 20 juli 2014.
- ^ [a b] ”AstDyS 847 Agnia” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=847. Läst 15 augusti 2020.
- ^ ”Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)”. MPC Database. IAU Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/iau/lists/NumberedMPs000001.html. Läst 20 juli 2014.
- ^ Sunshine, Jessica M., Bus, Schelte J., McCoy, Timothy J., Burbine, Thomas H., Corrigan, Catherine M., Binzel, Richard P. (2004). High-calcium pyroxene as an indicator of igneous differentiation in asteroids and meteorites. "39". sid. 1343–1357. doi: .
- ^ ”JPL Small-Body Database Lookup – 847 Agnia (1915 XX)”. Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=847. Läst 23 mars 2023.
- ^ Pray, Donald P. (2005). ”Lightcurve analysis of asteroids 106, 752, 847, 1057, 1630, 1670, 1927 1936, 2426, 2612, 2647, 4087, 5635, 5692, and 6235”. Bulletin of the Minor Planets Section of the Association of Lunar and Planetary Observers 32 (3): sid. 48–51.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Diagram över omloppsbanan för 847 Agnia från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|