768 Struveana
Utseende
768 Struveana | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Grigorij N. Neujmin |
Upptäcktsplats | Simeiz-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 4 oktober 1913 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (768) Struveana |
Alternativnamn | 1913 SZ, A913 TC[1] |
Uppkallad efter | Friedrich Georg Wilhelm von Struve, Otto Wilhelm von Struve, Hermann von Struve[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Meliboea-asteroid |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,808 AU |
Perihelium | 2,468 AU |
Halv storaxel | 3,138 AU |
Excentricitet | 0,2134185 |
Siderisk omloppstid | 5,56 år |
Medelomloppshastighet | 16,81 km/s |
Medelanomali | 133,9° |
Inklination | 16,27° |
Longitud för uppstigande nod | 38,88° |
Periheliumargument | 16,64° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 32,6 km |
Synodisk rotationsperiod | 8,7 h |
Albedo | 0,137 |
Absolut magnitud (H) | 10,29[3] |
768 Struveana eller 1913 SZ[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 4 oktober 1913 av den ryske astronomen Grigorij N. Neujmin vid Simeiz-observatoriet på Krim. Den har fått sitt namne efter tre generationer von Struve, Friedrich Georg Wilhelm von Struve, Otto Wilhelm von Struve och Hermann von Struve.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 32 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Meliboea.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser – 768 Struveana” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=768. Läst 27 december 2016.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (768) Struveana. Springer Berlin Heidelberg. sid. 73. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_769. Läst 22 december 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|