742 Edisona
Utseende
742 Edisona | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Franz H. Kaiser |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 23 februari 1913 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (742) Edisona |
Alternativnamn | 1913 QU, A913 DC[1] |
Uppkallad efter | Thomas Edison[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,359 AU |
Perihelium | 2,664 AU |
Halv storaxel | 3,012 AU |
Excentricitet | 0,1153737 |
Siderisk omloppstid | 5,23 år |
Medelomloppshastighet | 17,16 km/s |
Medelanomali | 82,99° |
Inklination | 11,20° |
Longitud för uppstigande nod | 64,15° |
Periheliumargument | 283,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 47,08 km |
Synodisk rotationsperiod | 18,5 h |
Albedo | 0,121 |
Absolut magnitud (H) | 9,54[4] |
742 Edisona eller 1913 QU[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 23 februari 1913 av den tyske astronomen Franz H. Kaiser i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter den amerikanske uppfinnaren och industrimannen Thomas Edison.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 47 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 742 Edisona” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=742. Läst 21 december 2016.
- ^ [a b] ”AstDyS 742 Edisona” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=742. Läst 30 juli 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (742) Edisona. Springer Berlin Heidelberg. sid. 72. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_743. Läst 15 augusti 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|