718 Erida
Utseende
718 Erida | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Johann Palisa |
Upptäcktsplats | Wien |
Upptäcktsdatum | 29 september 1911 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (718) Erida |
Alternativnamn | 1911 MS, A911 SA, 1952 JK, 1963 KL, 1979 QG10, A902 YD, A904 JA, A920 GE[1] |
Uppkallad efter | Erida[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,662 AU |
Perihelium | 2,450 AU |
Halv storaxel | 3,056 AU |
Excentricitet | 0,1983244 |
Siderisk omloppstid | 5,34 år |
Medelomloppshastighet | 17,04 km/s |
Medelanomali | 13,74° |
Inklination | 6,927° |
Longitud för uppstigande nod | 38,52° |
Periheliumargument | 174,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 70,9 km |
Synodisk rotationsperiod | 17,4 h |
Albedo | 0,042 |
Absolut magnitud (H) | 9,7[3] |
718 Erida eller 1911 MS[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 29 september 1911 av den österrikiske astronomen Johann Palisa. Den har fått sitt namne efter Erida Leuschner, dotter till astronomen Armin Otto Leuschner.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 70 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 718 Erida” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=718. Läst 15 november 2016.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (718) Erida. Springer Berlin Heidelberg. sid. 68. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_719. Läst 13 augusti 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|