6148 Ignazgünther
Utseende
6148 Ignazgünther | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 16 oktober 1977 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (6148) Ignazgünther |
Alternativnamn | 5119 T-3, 1982 FB2, 1989 GQ3[1] |
Uppkallad efter | Ignaz Günther[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Phocaea-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,810 AU |
Perihelium | 1,747 AU |
Halv storaxel | 2,278 AU |
Excentricitet | 0,2333195 |
Siderisk omloppstid | 3,44 år |
Medelomloppshastighet | 19,73 km/s |
Medelanomali | 263,2° |
Inklination | 22,69° |
Longitud för uppstigande nod | 181,7° |
Periheliumargument | 282,3° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,7 km |
Albedo | 0,285 |
Absolut magnitud (H) | 13,8[4] |
6148 Ignazgünther eller 5119 T-3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 16 oktober 1977 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den tyske skulptören Ignaz Günther.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Phocaea.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 6148 Ignazgünther” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=6148. Läst 14 februari 2020.
- ^ [a b] ”AstDyS 6148 Ignazgünther” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=6148. Läst 23 augusti 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 6148 Ignazgünther” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6148. Läst 14 februari 2020.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|