5859 Ostozhenka
Utseende
5859 Ostozhenka | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Nikolaj Tjernych |
Upptäcktsplats | Krims astrofysiska observatorium |
Upptäcktsdatum | 23 mars 1979 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (5859) Ostozhenka |
Alternativnamn | 1979 FD2, 1988 RL3[1] |
Uppkallad efter | Ostozhenka[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,790 AU |
Perihelium | 2,074 AU |
Halv storaxel | 2,432 AU |
Excentricitet | 0,1472592 |
Siderisk omloppstid | 3,79 år |
Medelomloppshastighet | 19,10 km/s |
Medelanomali | 116,7° |
Inklination | 2,714° |
Longitud för uppstigande nod | 142,1° |
Periheliumargument | 30,56° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,9 km |
Albedo | 0,236 |
Absolut magnitud (H) | 13,55[4] |
5859 Ostozhenka eller 1979 FD2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 23 mars 1979 av den rysk-sovjetiske astronomen Nikolaj Tjernych vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den har fått sitt namn efter Ostozhenkagatan i centrala Moskva.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5859 Ostozhenka” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5859. Läst 27 november 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 5859 Ostozhenka” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=5859. Läst 1 november 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (5859) Ostozhenka. Springer Berlin Heidelberg. sid. 493. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_5490. Läst 27 november 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|