548 Kressida |
Upptäckt |
---|
Upptäckare | Paul Götz |
---|
Upptäcktsplats | Heidelberg |
---|
Upptäcktsdatum | 14 oktober 1904 |
---|
Beteckningar |
---|
MPC-beteckning | 548 Kressida |
---|
Alternativnamn | 1904 PC, A904 TF |
---|
Uppkallad efter | Cressida[1] |
---|
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
---|
Omloppsbana[2] |
---|
Epok: 21 januari 2022 |
Aphelium | 2,702 AU |
---|
Perihelium | 1,862 AU |
---|
Halv storaxel | 2,282 AU |
---|
Excentricitet | 0,1840338 |
---|
Siderisk omloppstid | 3,45 år |
---|
Medelomloppshastighet | 19,72 km/s |
---|
Medelanomali | 340,0° |
---|
Inklination | 3,871° |
---|
Longitud för uppstigande nod | 108,4° |
---|
Periheliumargument | 320,2° |
---|
Fysikaliska data |
---|
Synodisk rotationsperiod | 11,991 h |
---|
Spektraltyp | S |
---|
Absolut magnitud (H) | 11,29[2] |
---|
548 Kressidaeller 1904 PC är en av småplaneterna i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Den upptäcktes 14 oktober 1904 av den tyske astronomen Paul Götz i Heidelberg. Asteroiden har fått sitt namn efter Cressida, dotter till den grekiske auguren Kalkas, i en tragedi av William Shakespeare vilken utspelar sig under Trojanska kriget.[1]