5471 Tunguska
Utseende
- För andra betydelser, se Tunguska (olika betydelser).
5471 Tunguska | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Eric W. Elst |
Upptäcktsplats | Haute-Provence-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 13 augusti 1988 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (5471) Tunguska |
Alternativnamn | 1988 PK1, 1932 YN, 1976 FE, 1991 BC[1] |
Uppkallad efter | Tunguska[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,214 AU |
Perihelium | 2,781 AU |
Halv storaxel | 2,998 AU |
Excentricitet | 0,0721908 |
Siderisk omloppstid | 5,19 år |
Medelomloppshastighet | 17,20 km/s |
Medelanomali | 204,5° |
Inklination | 9,319° |
Longitud för uppstigande nod | 250,3° |
Periheliumargument | 28,67° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 15,9 km |
Synodisk rotationsperiod | 5,1 h |
Albedo | 0,191 |
Absolut magnitud (H) | 11,65[4] |
5471 Tunguska eller 1988 PK1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 13 augusti 1988 av den belgiske astronomen Eric W. Elst vid Haute-Provence-observatoriet. Den är uppkallad efter Tunguska i Sibirien.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 15 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5471 Tunguska” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5471. Läst 16 september 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 5471 Tunguska” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=5471. Läst 12 oktober 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 5471 Tunguska” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5471. Läst 16 september 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|