5445 Williwaw
Utseende
5445 Williwaw | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Henry E. Holt |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 7 augusti 1991 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (5445) Williwaw |
Alternativnamn | 1991 PA12, 1970 JN, 1980 WZ1, 1987 SK19[1] |
Uppkallad efter | Williwaw[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,120 AU |
Perihelium | 1,985 AU |
Halv storaxel | 2,553 AU |
Excentricitet | 0,2221833 |
Siderisk omloppstid | 4,08 år |
Medelomloppshastighet | 18,64 km/s |
Medelanomali | 252,5° |
Inklination | 6,114° |
Longitud för uppstigande nod | 259,8° |
Periheliumargument | 330,3° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 8,7 km |
Albedo | 0,301 |
Absolut magnitud (H) | 12,42[3] |
5445 Williwaw eller 1991 PA12[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 7 augusti 1991 av den amerikanske astronomen Henry E. Holt vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter berget Williwaw.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5445 Williwaw” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5445. Läst 10 september 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 5445 Williwaw” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5445. Läst 10 september 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|