5230 Asahina
Utseende
5230 Asahina | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Jeff T. Alu |
Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 10 mars 1988 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (5230) Asahina |
Alternativnamn | 1988 EF, 1983 VX[1] |
Uppkallad efter | Takashi Asahina[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,297 AU |
Perihelium | 1,500 AU |
Halv storaxel | 2,399 AU |
Excentricitet | 0,3747305 |
Siderisk omloppstid | 3,71 år |
Medelomloppshastighet | 19,23 km/s |
Medelanomali | 69,61° |
Inklination | 20,68° |
Longitud för uppstigande nod | 195,2° |
Periheliumargument | 266,4° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,6 km |
Synodisk rotationsperiod | 89,3 h |
Albedo | 0,288 |
Absolut magnitud (H) | 13,31[3] |
5230 Asahina eller 1988 EF[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 10 mars 1988 av den amerikanske astronomen Jeff T. Alu vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter den japanske dirigenten Takashi Asahina.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5230 Asahina” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5230. Läst 24 juli 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 5230 Asahina” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5230. Läst 24 juli 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|