5080 Oja
Utseende
5080 Oja | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | C.-I. Lagerkvist |
Upptäcktsplats | Kvistabergs observatorium |
Upptäcktsdatum | 2 mars 1976 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (5080) Oja |
Alternativnamn | 1976 EB, 1951 WO, 1951 XA, 1988 XH, A924 SB[1] |
Uppkallad efter | Tarmo Oja[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Matterania-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,520 AU |
Perihelium | 1,965 AU |
Halv storaxel | 2,242 AU |
Excentricitet | 0,1236381 |
Siderisk omloppstid | 3,36 år |
Medelomloppshastighet | 19,89 km/s |
Medelanomali | 306,7° |
Inklination | 5,451° |
Longitud för uppstigande nod | 344,8° |
Periheliumargument | 89,13° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 7,7 km |
Synodisk rotationsperiod | 7,2 h |
Albedo | 0,218 |
Absolut magnitud (H) | 12,74[4] |
5080 Oja eller 1976 EB[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 2 mars 1976 av den svenske astronomen Claes-Ingvar Lagerkvist vid Kvistabergs observatorium. Den är uppkallad efter den estnisksvenska astronomen Tarmo Oja.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Matterania.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5080 Oja” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5080. Läst 28 juni 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 5080 Oja” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=5080. Läst 13 november 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 5080 Oja” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5080. Läst 28 juni 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|