4840 Otaynang
Utseende
4840 Otaynang | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Yoshiaki Oshima |
Upptäcktsplats | Gekko-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 23 oktober 1989 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4840) Otaynang |
Alternativnamn | 1989 UY, 1955 XF, 1978 YW1[1] |
Uppkallad efter | Hanne Otaynang[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Ursula-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 5 juli 2021 | |
Aphelium | 3,498 AU |
Perihelium | 2,866 AU |
Halv storaxel | 3,182 AU |
Excentricitet | 0,0992464 |
Siderisk omloppstid | 5,68 år |
Medelomloppshastighet | 16,70 km/s |
Medelanomali | 181,4° |
Inklination | 15,17° |
Longitud för uppstigande nod | 247,4° |
Periheliumargument | 193,5° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 21,1 km |
Albedo | 0,082 |
Absolut magnitud (H) | 11,94[4] |
4840 Otaynang eller 1989 UY[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 23 oktober 1989 av den japanska astronomen Yoshiaki Oshima vid Gekko-observatoriet. Den är uppkallad efter Hanne Otaynang.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 21 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Ursula.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4840 Otaynang” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4840. Läst 26 maj 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 4840 Otaynang” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4840. Läst 8 september 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4840 Otaynang” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4840. Läst 26 maj 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 5 november 2021.
|