4817 Gliba
| 4817 Gliba | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Henri Debehogne |
| Upptäcktsplats | La Silla-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 27 februari 1984 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4817) Gliba |
| Alternativnamn | 1984 DC1, 1957 TO, 1968 UQ1, 1979 YH8, 1982 PG1[1] |
| Uppkallad efter | George Gliba[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 5 juli 2021 | |
| Aphelium | 2,838 AU |
| Perihelium | 1,855 AU |
| Halv storaxel | 2,346 AU |
| Excentricitet | 0,2095442 |
| Siderisk omloppstid | 3,59 år |
| Medelomloppshastighet | 19,44 km/s |
| Medelanomali | 227,9° |
| Inklination | 2,161° |
| Longitud för uppstigande nod | 163,3° |
| Periheliumargument | 252,6° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 3,7 km |
| Synodisk rotationsperiod | 12 h |
| Albedo | 0,446 |
| Absolut magnitud (H) | 13,75[4] |
4817 Gliba eller 1984 DC1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 27 februari 1984 av den belgiske astronomen Henri Debehogne vid La Silla-observatoriet. Den är uppkallad efter George Gliba.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4817 Gliba” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4817. Läst 18 maj 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 4817 Gliba” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4817. Läst 17 juni 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4817 Gliba” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4817. Läst 18 maj 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 5 november 2021.
| |||||||||||