462 Eriphyla
Utseende
462 Eriphyla | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Max Wolf |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 22 oktober 1900 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (462) Eriphyla |
Alternativnamn | 1900 FQ, A900 UJ, 1927 CP, 1946 DB, 1948 OG, 1951 EA3, 1957 KB, 1958 RR, 1959 WB, A896 YA, A907 BB[1] |
Uppkallad efter | Eriphyla[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Koronis-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,131 AU |
Perihelium | 2,621 AU |
Halv storaxel | 2,876 AU |
Excentricitet | 0,0886942 |
Siderisk omloppstid | 4,88 år |
Medelomloppshastighet | 17,56 km/s |
Medelanomali | 346,9° |
Inklination | 3,191° |
Longitud för uppstigande nod | 105,3° |
Periheliumargument | 250,1° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 34,3 km |
Synodisk rotationsperiod | 8,7 h |
Albedo | 0,259 |
Spektraltyp | S |
Absolut magnitud (H) | 9,38[4] |
462 Eriphyla eller 1900 FQ[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 22 oktober 1900 av den tyske astronomen Max Wolf i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter Eriphyla i den grekiska mytologin.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 34 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Koronis.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 462 Eriphyla” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=462. Läst 5 augusti 2021.
- ^ [a b] ”AstDyS 462 Eriphyla” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=462. Läst 17 september 2020.
- ^ [a b] Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 50. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA50&dq=462+Eriphyla&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=462%20Eriphyla&f=false. Läst 2 februari 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|