4540 Oriani
Utseende
4540 Oriani | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | San Vittore-observatoriet |
Upptäcktsplats | San Vittore-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 6 november 1988 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4540) Oriani |
Alternativnamn | 1988 VY1, 1962 XE1, 1968 DF, 1975 WL, 1977 FH3[1] |
Uppkallad efter | Barnaba Oriani[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,135 AU |
Perihelium | 2,200 AU |
Halv storaxel | 2,667 AU |
Excentricitet | 0,17523 |
Siderisk omloppstid | 4,36 år |
Medelomloppshastighet | 18,24 km/s |
Medelanomali | 142,4° |
Inklination | 6,351° |
Longitud för uppstigande nod | 246,5° |
Periheliumargument | 260,8° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 14,9 km |
Albedo | 0,087 |
Absolut magnitud (H) | 12,66[3] |
4540 Oriani eller 1988 VY1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 6 november 1988 av San Vittore-observatoriet i Bologna. Den är uppkallad efter den italienska greven och astronomen Barnaba Oriani.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 14 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4540 Oriani” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4540. Läst 17 april 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4540 Oriani” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4540. Läst 17 april 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|