4420 Alandreev
Utseende
4420 Alandreev | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Grigorij N. Neujmin |
Upptäcktsplats | Simeiz-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 15 augusti 1936 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4420) Alandreev |
Alternativnamn | 1936 PB, 1949 OB, 1958 TL, 1967 TD, 1971 OD1, 1971 QB, 1987 DY1[1] |
Uppkallad efter | Aleksandr Fjodorovitj Andrejev[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,524 AU |
Perihelium | 1,826 AU |
Halv storaxel | 2,675 AU |
Excentricitet | 0,3173814 |
Siderisk omloppstid | 4,37 år |
Medelomloppshastighet | 18,21 km/s |
Medelanomali | 203,1° |
Inklination | 6,906° |
Longitud för uppstigande nod | 302,4° |
Periheliumargument | 1,391° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 16,0 km |
Albedo | 0,064 |
Absolut magnitud (H) | 12,64[3] |
4420 Alandreev eller 1936 PB[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 15 augusti 1936 av den ryske astronomen Grigorij N. Neujmin vid Simeiz-observatoriet på Krim. Den har fått sitt namn efter Aleksandr Fjodorovitj Andrejev.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 16 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4420 Alandreev” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4420. Läst 7 juni 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (4420) Alandreev. Springer Berlin Heidelberg. sid. 207. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_4370. Läst 7 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|