4413 Mycerinos
Utseende
4413 Mycerinos | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4413) Mycerinos |
Alternativnamn | 4020 P-L, 1964 VV1, 1971 UE2, 1975 YM, 1982 UM10[1] |
Uppkallad efter | Menkaura[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,537 AU |
Perihelium | 2,194 AU |
Halv storaxel | 2,366 AU |
Excentricitet | 0,0726303 |
Siderisk omloppstid | 3,64 år |
Medelomloppshastighet | 19,37 km/s |
Medelanomali | 281,2° |
Inklination | 2,265° |
Longitud för uppstigande nod | 212,4° |
Periheliumargument | 183,2° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,1 km |
Albedo | 0,223 |
Absolut magnitud (H) | 13,87[3] |
4413 Mycerinos eller 4020 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den egyptiske faraon Menkaura.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4413 Mycerinos” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4413. Läst 7 april 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4413 Mycerinos” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4413. Läst 7 april 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|