4353 Onizaki
Utseende
4353 Onizaki | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Toshimasa Furuta, Yoshikane Mizuno |
Upptäcktsplats | Kani-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 25 november 1989 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (4353) Onizaki |
Alternativnamn | 1989 WK1, 1931 TF3, 1934 LP, 1941 KE, 1956 SE, 1966 JA, 1978 VZ15, 1981 NO1, 1984 KE1, 1987 AY[1] |
Uppkallad efter | Onizaki[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,602 AU |
Perihelium | 2,088 AU |
Halv storaxel | 2,345 AU |
Excentricitet | 0,1096544 |
Siderisk omloppstid | 3,59 år |
Medelomloppshastighet | 19,45 km/s |
Medelanomali | 130,2° |
Inklination | 9,000° |
Longitud för uppstigande nod | 79,03° |
Periheliumargument | 196,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 11,2 km |
Synodisk rotationsperiod | 4,4 h |
Albedo | 0,183 |
Absolut magnitud (H) | 12,4[3] |
4353 Onizaki eller 1989 WK1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 25 november 1989 av de båda japanska astronomerna Toshimasa Furuta och Yoshikane Mizuno vid Kani-observatoriet. Den är uppkallad efter den japanska staden Onizaki.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 11 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4353 Onizaki” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4353. Läst 28 mars 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4353 Onizaki” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4353. Läst 28 mars 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|