4225 Hobart
| 4225 Hobart | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Tsutomu Hioki, Nobuhiro Kawasato |
| Upptäcktsplats | Okutama |
| Upptäcktsdatum | 31 januari 1989 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4225) Hobart |
| Alternativnamn | 1989 BN, 1982 BC, 1983 GO2, 1983 JL[1] |
| Uppkallad efter | Joseph R. Hobart[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,482 AU |
| Perihelium | 2,000 AU |
| Halv storaxel | 2,241 AU |
| Excentricitet | 0,1074769 |
| Siderisk omloppstid | 3,36 år |
| Medelomloppshastighet | 19,90 km/s |
| Medelanomali | 111,7° |
| Inklination | 3,482° |
| Longitud för uppstigande nod | 61,96° |
| Periheliumargument | 258,5° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 6,0 km |
| Albedo | 0,361 |
| Absolut magnitud (H) | 13,07[3] |
4225 Hobart eller 1989 BN[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 31 januari 1989 av de båda japanska astronomerna Tsutomu Hioki och Nobuhiro Kawasato i Okutama. Den är uppkallad efter Joseph R. Hobart.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4225 Hobart” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4225. Läst 19 februari 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4225 Hobart” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4225. Läst 19 februari 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||