4044 Erikhøg
| 4044 Erikhøg | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomar-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 16 oktober 1977 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (4044) Erikhøg |
| Alternativnamn | 5142 T-3, 1951 XV, 1979 BW, 1980 DL1[1] |
| Uppkallad efter | Erik Høg[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,300 AU |
| Perihelium | 2,785 AU |
| Halv storaxel | 3,043 AU |
| Excentricitet | 0,0846695 |
| Siderisk omloppstid | 5,31 år |
| Medelomloppshastighet | 17,07 km/s |
| Medelanomali | 155,1° |
| Inklination | 10,69° |
| Longitud för uppstigande nod | 94,41° |
| Periheliumargument | 252,3° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 14,7 km |
| Albedo | 0,171 |
| Absolut magnitud (H) | 11,94[4] |
4044 Erikhøg eller 5142 T-3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 16 oktober 1977 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomar-observatoriet. Den är uppkallad efter den danske astronomen Erik Høg.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 14 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 4044 Erikhøg” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4044. Läst 6 januari 2019.
- ^ [a b] ”AstDyS 4044 Erikhøg” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4044. Läst 21 oktober 2020.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 4044 Erikhøg” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4044. Läst 6 januari 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||