3787 Aivazovskij
Utseende
3787 Aivazovskij | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Nikolaj Tjernych |
Upptäcktsplats | Krims astrofysiska observatorium |
Upptäcktsdatum | 11 september 1977 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (3787) Aivazovskij |
Alternativnamn | 1977 RG7, 1931 DM, 1967 RO, 1987 UA3[1] |
Uppkallad efter | Ivan Ajvazovskij[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,230 AU |
Perihelium | 2,471 AU |
Halv storaxel | 2,851 AU |
Excentricitet | 0,1331734 |
Siderisk omloppstid | 4,81 år |
Medelomloppshastighet | 17,64 km/s |
Medelanomali | 333,4° |
Inklination | 12,05° |
Longitud för uppstigande nod | 185,7° |
Periheliumargument | 306,1° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 12,0 km |
Synodisk rotationsperiod | 2,9 h |
Albedo | 0,333 |
Absolut magnitud (H) | 11,61[3] |
3787 Aivazovskij eller 1977 RG7[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 11 september 1977 av den rysk-sovjetiske astronomen Nikolaj Tjernych vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den har fått sitt namn efter Ivan Ajvazovskij.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 12 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3787 Aivazovskij” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3787. Läst 18 november 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3787) Aivazovskij. Springer Berlin Heidelberg. sid. 320. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3782. Läst 18 november 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|