343 Ostara
| 343 Ostara | |
_Ostara.png) Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | M. Wolf |
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
| Upptäcktsdatum | 15 november 1892 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (343) Ostara |
| Alternativnamn | 1892 N, A892 VA[1] |
| Uppkallad efter | Ēostre[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,965 AU |
| Perihelium | 1,858 AU |
| Halv storaxel | 2,411 AU |
| Excentricitet | 0,2296326 |
| Siderisk omloppstid | 3,74 år |
| Medelomloppshastighet | 19,18 km/s |
| Medelanomali | 182,0° |
| Inklination | 3,260° |
| Longitud för uppstigande nod | 38,58° |
| Periheliumargument | 10,24° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 19,1 km |
| Synodisk rotationsperiod | 109,8 h |
| Albedo | 0,092 |
| Absolut magnitud (H) | 11,75[3] |
343 Ostara eller 1892 N[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 15 november 1892 av den tyske astronomen Max Wolf. Asteroiden har fått sitt namn efter gudinnan Ēostre.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 19 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser – 343 Ostara” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=343. Läst 22 oktober 2016.
- ^ [a b] Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 42. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA42&dq=343+Ostara&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=343%20Ostara&f=false. Läst 2 februari 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||