3368 Duncombe
Utseende
3368 Duncombe | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
Upptäcktsdatum | 22 augusti 1985 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (3368) Duncombe |
Alternativnamn | 1985 QT, 1954 RG, 1954 RN, 1970 GH1, 1973 SP5, 1976 GJ4[1] |
Uppkallad efter | Raynor L. Duncombe[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,690 AU |
Perihelium | 3,079 AU |
Halv storaxel | 3,385 AU |
Excentricitet | 0,0902925 |
Siderisk omloppstid | 6,23 år |
Medelomloppshastighet | 16,19 km/s |
Medelanomali | 305,5° |
Inklination | 19,15° |
Longitud för uppstigande nod | 4,086° |
Periheliumargument | 351,0° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 33,3 km |
Albedo | 0,087 |
Absolut magnitud (H) | 11,11[3] |
3368 Duncombe eller 1985 QT[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 22 augusti 1985 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter astronomen Raynor L. Duncombe.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 33 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3368 Duncombe” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3368. Läst 12 oktober 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3368) Duncombe. Springer Berlin Heidelberg. sid. 280. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3368. Läst 12 oktober 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|