3284 Niebuhr
Utseende
3284 Niebuhr | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | J. A. Bruwer |
Upptäcktsplats | Johannesburg |
Upptäcktsdatum | 13 juli 1953 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (3284) Niebuhr |
Alternativnamn | 1953 NB, 1981 WC1, 1986 YV[1] |
Uppkallad efter | Carsten Niebuhr[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,829 AU |
Perihelium | 1,712 AU |
Halv storaxel | 2,771 AU |
Excentricitet | 0,3821079 |
Siderisk omloppstid | 4,61 år |
Medelomloppshastighet | 17,89 km/s |
Medelanomali | 300,9° |
Inklination | 6,649° |
Longitud för uppstigande nod | 72,47° |
Periheliumargument | 261,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 9,1 km |
Synodisk rotationsperiod | 4,3 h |
Albedo | 0,124 |
Absolut magnitud (H) | 13,05[3] |
3284 Niebuhr eller 1953 NB[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 13 juli 1953 av den sydafrikanske astronomen J. A. Bruwer i Johannesburg. Den har fått sitt namn efter Carsten Niebuhr.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 9 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3284 Niebuhr” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3284. Läst 7 oktober 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3284) Niebuhr. Springer Berlin Heidelberg. sid. 273. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3285. Läst 7 oktober 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|