2812 Scaltriti
Utseende
2812 Scaltriti | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
Upptäcktsdatum | 30 mars 1981 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2812) Scaltriti |
Alternativnamn | 1981 FN, 1974 DQ, 1976 YK1[1] |
Uppkallad efter | Franco Scaltriti[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Flora-asteroid |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,428 AU |
Perihelium | 2,022 AU |
Halv storaxel | 2,225 AU |
Excentricitet | 0,0911978 |
Siderisk omloppstid | 3,32 år |
Medelomloppshastighet | 19,97 km/s |
Medelanomali | 133,6° |
Inklination | 6,813° |
Longitud för uppstigande nod | 68,17° |
Periheliumargument | 100,7° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5,9 km |
Synodisk rotationsperiod | 7,7 h |
Albedo | 0,341 |
Absolut magnitud (H) | 13,16[3] |
2812 Scaltriti eller 1981 FN[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 30 mars 1981 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter den italienske astronomen Franco Scaltriti.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Flora.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2812 Scaltriti” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2812. Läst 15 juli 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2812) Scaltriti. Springer Berlin Heidelberg. sid. 198. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2433. Läst 15 juli 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|