2739 Taguacipa
Utseende
2739 Taguacipa | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Joseph L. Brady |
Upptäcktsplats | Mount Wilson-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 17 oktober 1952 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2739) Taguacipa |
Alternativnamn | 1952 UZ1, 1951 KJ, 1959 NH[1] |
Uppkallad efter | Taguacipa[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,774 AU |
Perihelium | 2,138 AU |
Halv storaxel | 2,456 AU |
Excentricitet | 0,1294984 |
Siderisk omloppstid | 3,85 år |
Medelomloppshastighet | 19,00 km/s |
Medelanomali | 76,15° |
Inklination | 1,167° |
Longitud för uppstigande nod | 267,3° |
Periheliumargument | 36,20° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 11,0 km |
Albedo | 0,077 |
Absolut magnitud (H) | 13,45[3] |
2739 Taguacipa eller 1952 UZ1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 17 oktober 1952 av den amerikanske astronomen Joseph L. Brady vid Mount Wilson-observatoriet. Den är uppkallad efter Taguacipa i Inka indianernas mytologi.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 11 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2739 Taguacipa” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2739. Läst 26 augusti 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2739) Taguacipa. Springer Berlin Heidelberg. sid. 224. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2740. Läst 26 augusti 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|