2615 Saito
Utseende
2615 Saito | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | K. Reinmuth |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 4 september 1951 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2615) Saito |
Alternativnamn | 1951 RJ, 1955 FC2, 1967 JS, 1979 OD13, 1979 QB8[1] |
Uppkallad efter | Keiji Saito[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Hygiea-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,660 AU |
Perihelium | 2,699 AU |
Halv storaxel | 3,180 AU |
Excentricitet | 0,1511142 |
Siderisk omloppstid | 5,67 år |
Medelomloppshastighet | 16,70 km/s |
Medelanomali | 203,8° |
Inklination | 4,245° |
Longitud för uppstigande nod | 322,6° |
Periheliumargument | 343,9° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 15,5 km |
Synodisk rotationsperiod | 14,9 h |
Albedo | 0,088 |
Absolut magnitud (H) | 12,57[4] |
2615 Saito eller 1951 RJ[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 4 september 1951 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth i Heidelberg. Den har fått sitt namn efter astronomen Keiji Saito.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 15 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Hygiea.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2615 Saito” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2615. Läst 15 juni 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 2615 Saito” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2615. Läst 11 juli 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2615) Saito. Springer Berlin Heidelberg. sid. 213. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2616. Läst 15 juni 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|