2513 Baetslé
Utseende
2513 Baetslé | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Sylvain Arend |
Upptäcktsplats | Uccle |
Upptäcktsdatum | 19 september 1950 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2513) Baetslé |
Alternativnamn | 1950 SH, 1936 PC, 1943 RA, 1943 RC, 1950 TK, 1950 TW2, 1964 VO2, 1971 UH3, 1974 QV, 1981 QO[1] |
Uppkallad efter | Paul-Louis Baetslé[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,699 AU |
Perihelium | 1,873 AU |
Halv storaxel | 2,286 AU |
Excentricitet | 0,180601 |
Siderisk omloppstid | 3,46 år |
Medelomloppshastighet | 19,70 km/s |
Medelanomali | 234,1° |
Inklination | 3,164° |
Longitud för uppstigande nod | 257,6° |
Periheliumargument | 98,02° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 5 km |
Synodisk rotationsperiod | 6 h |
Albedo | 0,221 |
Absolut magnitud (H) | 13,37[3] |
2513 Baetslé eller 1950 SH[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 19 september 1950 av den belgiske astronomen Sylvain Arend i Uccle. Den har fått sitt namn efter den belgiske astronomen Paul-Louis Baetslé.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 5 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2513 Baetslé” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2513. Läst 27 augusti 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2513) Baetslé. Springer Berlin Heidelberg. sid. 205. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2514. Läst 27 augusti 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|