2477 Biryukov
Utseende
2477 Biryukov | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Nikolaj Tjernych |
Upptäcktsplats | Krims astrofysiska observatorium |
Upptäcktsdatum | 14 augusti 1977 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2477) Biryukov |
Alternativnamn | 1977 PY1, 1961 UJ, 1969 TW3, 1973 TH[1] |
Uppkallad efter | Nikolaj Zotovitj Birjukov[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,942 AU |
Perihelium | 2,173 AU |
Halv storaxel | 2,558 AU |
Excentricitet | 0,1502201 |
Siderisk omloppstid | 4,09 år |
Medelomloppshastighet | 18,62 km/s |
Medelanomali | 338,1° |
Inklination | 6,101° |
Longitud för uppstigande nod | 208,2° |
Periheliumargument | 86,72° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 18,2 km |
Synodisk rotationsperiod | 24 h |
Albedo | 0,060 |
Absolut magnitud (H) | 12,51[3] |
2477 Biryukov eller 1977 PY1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 14 augusti 1977 av den rysk-sovjetiske astronomen Nikolaj Tjernych vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den har fått sitt namn efter den ryske författaren Nikolaj Birjukov.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär arton kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2477 Biryukov” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2477. Läst 27 oktober 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2477) Biryukov. Springer Berlin Heidelberg. sid. 202. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2478. Läst 27 oktober 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|