2454 Olaus Magnus
Utseende
2454 Olaus Magnus | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Y. Väisälä |
Upptäcktsplats | Storheikkilä observatorium |
Upptäcktsdatum | 21 september 1941 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2454) Olaus Magnus |
Alternativnamn | 1941 SS, 1968 QQ, 1975 XV[1] |
Uppkallad efter | Olaus Magnus[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Matterania-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,708 AU |
Perihelium | 1,795 AU |
Halv storaxel | 2,251 AU |
Excentricitet | 0,2029045 |
Siderisk omloppstid | 3,38 år |
Medelomloppshastighet | 19,85 km/s |
Medelanomali | 303,6° |
Inklination | 4,729° |
Longitud för uppstigande nod | 247,6° |
Periheliumargument | 76,43° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,9 km |
Synodisk rotationsperiod | 3,8 h |
Albedo | 0,349 |
Absolut magnitud (H) | 13,51[4] |
2454 Olaus Magnus eller 1941 SS[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 21 september 1941 av den finske astronomen Yrjö Väisälä vid Storheikkilä observatorium. Den är uppkallad efter den svenske prästen Olaus Magnus.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Matterania.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2454 Olaus Magnus” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2454. Läst 27 april 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 2454 Olaus Magnus” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2454. Läst 7 juni 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2454) Olaus Magnus. Springer Berlin Heidelberg. sid. 200. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2455. Läst 27 april 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|