2333 Porthan
Utseende
2333 Porthan | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Y. Väisälä |
Upptäcktsplats | Storheikkilä observatorium |
Upptäcktsdatum | 3 mars 1943 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2333) Porthan |
Alternativnamn | 1943 EP, 1926 GZ, 1939 HJ, 1952 HS3, 1954 UK2, 1973 GT[1] |
Uppkallad efter | Henrik Gabriel Porthan[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Adeona-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,006 AU |
Perihelium | 2,283 AU |
Halv storaxel | 2,645 AU |
Excentricitet | 0,1366309 |
Siderisk omloppstid | 4,3 år |
Medelomloppshastighet | 18,32 km/s |
Medelanomali | 142,1° |
Inklination | 11,94° |
Longitud för uppstigande nod | 39,92° |
Periheliumargument | 99,21° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 23,4 km |
Synodisk rotationsperiod | 27,7 h |
Albedo | 0,061 |
Absolut magnitud (H) | 12,0[4] |
2333 Porthan eller 1943 EP[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 3 mars 1943 av den finske astronomen Yrjö Väisälä vid Storheikkilä observatorium. Den är uppkallad efter Henrik Gabriel Porthan.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 23 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Adeona.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2333 Porthan” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2333. Läst 23 april 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 2333 Porthan” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2333. Läst 10 november 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2333) Porthan. Springer Berlin Heidelberg. sid. 190. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2334. Läst 23 april 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|