2311 El Leoncito
Utseende
2311 El Leoncito | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäcktsplats | Félix Aguilar-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 10 oktober 1974 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2311) El Leoncito |
Alternativnamn | 1974 TA1, 1928 DM, 1944 KD, 1972 KH, 1972 LM, 1976 AE[1] |
Uppkallad efter | El Leoncito nationalpark[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,804 AU |
Perihelium | 3,486 AU |
Halv storaxel | 3,645 AU |
Excentricitet | 0,0436652 |
Siderisk omloppstid | 6,96 år |
Medelomloppshastighet | 15,60 km/s |
Medelanomali | 338,8° |
Inklination | 6,622° |
Longitud för uppstigande nod | 156,6° |
Periheliumargument | 185,5° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 53,1 km |
Synodisk rotationsperiod | 18,6 h |
Albedo | 0,038 |
Spektraltyp | D |
Absolut magnitud (H) | 10,42[3] |
2311 El Leoncito eller 1974 TA1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 10 oktober 1974 av Félix Aguilar-observatoriet. Den är uppkallad efter El Leoncito nationalpark i Argentina, i vilken Félix Aguilar-observatoriet är uppfört.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 53 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2311 El Leoncito” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2311. Läst 19 juni 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2311) El Leoncito. Springer Berlin Heidelberg. sid. 188. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2312. Läst 19 juni 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|