2283 Bunke
Utseende
2283 Bunke | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Ljudmila Zjuravljova |
Upptäcktsplats | Krims astrofysiska observatorium |
Upptäcktsdatum | 26 september 1974 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2283) Bunke |
Alternativnamn | 1974 SV4, 1929 JG, 1939 GD, 1949 FZ, 1951 YA, 1952 BB1, 1974 WF, 1976 GE6, 1977 QN3, 1977 SJ, 1980 LC[1] |
Uppkallad efter | Tamara Bunke[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,445 AU |
Perihelium | 2,052 AU |
Halv storaxel | 2,248 AU |
Excentricitet | 0,0874397 |
Siderisk omloppstid | 3,37 år |
Medelomloppshastighet | 19,86 km/s |
Medelanomali | 216,4° |
Inklination | 6,737° |
Longitud för uppstigande nod | 196,8° |
Periheliumargument | 347,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 6,0 km |
Synodisk rotationsperiod | 3,9 h |
Albedo | 0,422 |
Absolut magnitud (H) | 12,43[3] |
2283 Bunke eller 1974 SV4[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 26 september 1974 av den sovjetisk-ryska astronomen Ljudmila Zjuravljova vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den har fått sitt namn efter östtyskan Tamara Bunke.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2283 Bunke” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2283. Läst 17 juni 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2283) Bunke. Springer Berlin Heidelberg. sid. 186. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2284. Läst 17 juni 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|