2246 Bowell
Utseende
2246 Bowell | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
Upptäcktsdatum | 14 december 1979 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2246) Bowell |
Alternativnamn | 1979 XH, 1942 GP, 1973 FH2, 1973 FR, 1976 SL6, 1977 SM3[1] |
Uppkallad efter | Edward L.G. Bowell[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Hilda[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 4,314 AU |
Perihelium | 3,586 AU |
Halv storaxel | 3,950 AU |
Excentricitet | 0,0922379 |
Siderisk omloppstid | 7,85 år |
Medelomloppshastighet | 14,99 km/s |
Medelanomali | 84,58° |
Inklination | 6,497° |
Longitud för uppstigande nod | 155,6° |
Periheliumargument | 21,95° |
MOID (Jupiter) | 97 161 000 km |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 48,4 km |
Synodisk rotationsperiod | 4,9 h |
Albedo | 0,045 |
Spektraltyp | D |
Absolut magnitud (H) | 10,46[4] |
2246 Bowell eller 1979 XH[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 14 december 1979 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter sin upptäckare.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 48 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Hilda.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2246 Bowell” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2246. Läst 20 juni 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 2246 Bowell” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2246. Läst 10 april 2021.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2246) Bowell. Springer Berlin Heidelberg. sid. 183. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2247. Läst 20 juni 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|