2243 Lönnrot
Utseende
2243 Lönnrot | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Y. Väisälä |
Upptäcktsplats | Storheikkilä observatorium |
Upptäcktsdatum | 25 september 1941 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2243) Lönnrot |
Alternativnamn | 1941 SA1, 1931 VB, 1934 NQ, 1951 QH, 1951 RQ1, 1951 SF, 1961 OB[1] |
Uppkallad efter | Elias Lönnrot[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Flora-asteroid |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,690 AU |
Perihelium | 1,806 AU |
Halv storaxel | 2,248 AU |
Excentricitet | 0,1967048 |
Siderisk omloppstid | 3,37 år |
Medelomloppshastighet | 19,87 km/s |
Medelanomali | 324,5° |
Inklination | 6,844° |
Longitud för uppstigande nod | 22,47° |
Periheliumargument | 303,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 8,6 km |
Albedo | 0,180 |
Absolut magnitud (H) | 12,54[3] |
2243 Lönnrot eller 1941 SA1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 25 september 1941 av den finske astronomen Yrjö Väisälä vid Storheikkilä observatorium. Den är uppkallad efter författaren Elias Lönnrot.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Flora.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2243 Lönnrot” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2243. Läst 25 april 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2243) Lönnrot. Springer Berlin Heidelberg. sid. 182. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2244. Läst 25 april 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|