2195 Tengström
Utseende
2195 Tengström | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Liisi Oterma |
Upptäcktsplats | Storheikkilä observatorium |
Upptäcktsdatum | 27 september 1941 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2195) Tengström |
Alternativnamn | 1941 SP1, 1931 TC3, 1934 PQ, 1936 DF, 1943 GT, 1944 QD, 1951 VA, 1973 GC1, 1974 RC2, 1976 GO4[1] |
Uppkallad efter | Erik Tengström[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,455 AU |
Perihelium | 1,989 AU |
Halv storaxel | 2,222 AU |
Excentricitet | 0,1050323 |
Siderisk omloppstid | 3,31 år |
Medelomloppshastighet | 19,98 km/s |
Medelanomali | 73,82° |
Inklination | 4,574° |
Longitud för uppstigande nod | 101,0° |
Periheliumargument | 295,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 8,6 km |
Synodisk rotationsperiod | 2,8 h |
Albedo | 0,343 |
Absolut magnitud (H) | 12,47[3] |
2195 Tengström eller 1941 SP1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 27 september 1941 av den finska astronomen Liisi Oterma vid Storheikkilä observatorium. Den har fått sitt namn efter den svenske astronomen och geodeten Erik Tengström.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2195 Tengström” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2195. Läst 29 september 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2195) Tengström. Springer Berlin Heidelberg. sid. 178. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2196. Läst 29 september 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|