2096 Väinö
Utseende
2096 Väinö | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Yrjö Väisälä |
Upptäcktsplats | Storheikkilä observatorium |
Upptäcktsdatum | 18 oktober 1939 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2096) Väinö |
Alternativnamn | 1939 UC, 1958 UA[1] |
Uppkallad efter | Väinämöinen[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,016 AU |
Perihelium | 1,873 AU |
Halv storaxel | 2,445 AU |
Excentricitet | 0,2337576 |
Siderisk omloppstid | 3,82 år |
Medelomloppshastighet | 19,05 km/s |
Medelanomali | 212,8° |
Inklination | 0,9922° |
Longitud för uppstigande nod | 304,7° |
Periheliumargument | 38,76° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 11,2 km |
Synodisk rotationsperiod | 3,3 h |
Albedo | 0,067 |
Absolut magnitud (H) | 13,75[3] |
2096 Väinö eller 1939 UC[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 18 oktober 1939 av den finske astronomen Yrjö Väisälä vid Storheikkilä observatorium. Den har fått sitt namn efter Väinämöinen i den finska mytologin.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 11 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2096 Väinö” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2096. Läst 24 september 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2096) Väinö. Springer Berlin Heidelberg. sid. 170. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2097. Läst 24 september 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|