1995 YN4
| 11613 1995 YN4 | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Takeshi Urata, Yoshisada Shimizu |
| Upptäcktsplats | Nachi-Katsuura-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 23 december 1995 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (11613) 1995 YN4 |
| Alternativnamn | 1995 YN4, 1979 VJ1, 1953 TS[1] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,314 AU |
| Perihelium | 2,660 AU |
| Halv storaxel | 2,987 AU |
| Excentricitet | 0,1095014 |
| Siderisk omloppstid | 5,16 år |
| Medelomloppshastighet | 17,23 km/s |
| Medelanomali | 57,30° |
| Inklination | 9,410° |
| Longitud för uppstigande nod | 342,3° |
| Periheliumargument | 69,28° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 9,8 km |
| Synodisk rotationsperiod | 11,1 h |
| Albedo | 0,152 |
| Absolut magnitud (H) | 13,08[3] |
1995 YN4[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 23 december 1995 av de båda japanska astronomerna Takeshi Urata och Yoshisada Shimizu vid Nachi-Katsuura-observatoriet.
Asteroiden har en diameter på ungefär 10 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1995 YN4” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11613. Läst 13 februari 2022.
- ^ [a b] ”AstDyS 1995 YN4” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=11613. Läst 13 februari 2022.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 6 april 2022.
| |||||||||||