1985 Hopmann
Utseende
1985 Hopmann | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Karl Wilhelm Reinmuth |
Upptäcktsplats | Landessternwarte Heidelberg-Königstuhl |
Upptäcktsdatum | 13 januari 1929 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1985) Hopmann |
Alternativnamn | 1929 AE, 1951 CA2, 1951 CP, 1952 KE, 1964 PJ, 1973 AA4[1] |
Uppkallad efter | Josef Hopmann[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,606 AU |
Perihelium | 2,631 AU |
Halv storaxel | 3,119 AU |
Excentricitet | 0,1563106 |
Siderisk omloppstid | 5,51 år |
Medelomloppshastighet | 16,87 km/s |
Medelanomali | 261,1° |
Inklination | 17,18° |
Longitud för uppstigande nod | 305,1° |
Periheliumargument | 233,5° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 35,15 km |
Albedo | 0,039 |
Spektraltyp | C |
Absolut magnitud (H) | 10,93[3] |
1985 Hopmann eller 1929 AE[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 13 januari 1929 av den tyske astronomen Karl Wilhelm Reinmuth vid Landessternwarte Heidelberg-Königstuhl. Asteroiden har fått sitt namn efter den tyske astronomen Josef Hopmann.[2]
Asteroiden består till stora delar av kol. Den har en diameter på ungefär 35 kilometer och har in omloppsbana i de yttre delarna av asteroidbältet.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser – 1985 Hopmann” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1985. Läst 17 oktober 2016.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1985) Hopmann. Springer Berlin Heidelberg. sid. 160. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1986. Läst 8 augusti 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|