1768 Appenzella
Utseende
1768 Appenzella | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Paul Wild |
Upptäcktsplats | Observatorium Zimmerwald |
Upptäcktsdatum | 23 september 1965 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1768) Appenzella |
Alternativnamn | 1965 SA, 1934 PM, 1942 TH[1] |
Uppkallad efter | Appenzell[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,890 AU |
Perihelium | 2,009 AU |
Halv storaxel | 2,449 AU |
Excentricitet | 0,1798608 |
Siderisk omloppstid | 3,83 år |
Medelomloppshastighet | 19,03 km/s |
Medelanomali | 226,5° |
Inklination | 3,255° |
Longitud för uppstigande nod | 12,35° |
Periheliumargument | 20,11° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 20,2 km |
Synodisk rotationsperiod | 5,1 h |
Albedo | 0,032 |
Absolut magnitud (H) | 12,66[4] |
1768 Appenzella eller 1965 SA[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 23 september 1965 av den Schweiziska astronomen Paul Wild vid Observatorium Zimmerwald. Den har fått sitt namn efter Appenzell i Schweiz.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 20 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1768 Appenzella” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1768. Läst 7 februari 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 1768 Appenzella” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1768. Läst 1 oktober 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1768) Appenzella. Springer Berlin Heidelberg. sid. 141. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1769. Läst 21 november 2021
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|