Hoppa till innehållet

16 juni

Redigera länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från 16 Juni)
◄◄   ◄   16 juni   ►   ►►
Veckodag 2024: Söndag
Maj · Juni · Jul
Årets 167:e dag
(168:e under skottår)
198 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 16 juni
Se även Mall:16 juni

16 juni är den 167:e dagen på året i den gregorianska kalendern (168:e under skottår). Det återstår 198 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Helgdagar

[redigera | redigera wikitext]

Övriga

[redigera | redigera wikitext]

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Axel och Axelina
  • Föregående i bokstavsordning
    • Axel – Namnet infördes 1766 på 23 mars. 1901 flyttades det till dagens datum, till minne av att den svenske rikskanslern Axel Oxenstierna föddes denna dag 1583. Det har funnits där sedan dess.
    • Axelia – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Axelina – Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
    • Cyricus – Namnet fanns på dagens datum, innan det utgick till förmån för Justina.
    • Justina – Namnet fanns, till minne av en jungfru och martyr i Mainz, som ska ha dödats av Attilas hunner just när hon tog nattvarden 451, på dagens datum före 1901, då det flyttades till 15 juni. Anledningen var, att man ville bereda plats på dagens datum för Axel.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Cyricus och Justina
    • 1901–1985 – Axel
    • 1986–1992 – Axel, Axelina och Axelia
    • 1993–2000 – Axel och Axelina
    • Från 2001 – Axel och Axelina
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Eugen
    • 1950 – Eugen
    • 1964 – Eugen
    • 1973 – Eugen
    • 1989 – Eugen
    • 1995 – Eugen
    • 2000 – Eugen
    • 2005 – Eugen, Eugenia
    • 2010 – Eugen, Eugenia
    • 2015 – Eugen, Eugenia
    • 2020 – Eugen, Eugenia

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1288 – Biskop Peter i Västerås upprättar ett köpebrev på Färingö (nuvarande Svartsjölandet i Mälaren), där han meddelar, att han till sin systerson återlämnar den andel han tidigare för domkyrkans räkningar har köpt i gruvan i Tiskasjöberg i Torsång (nuvarande Kopparberget i Falun) i Dalarna. Totalt sju sigill finns vidhängda på brevet, men av dessa saknas numera två stycken, vilka är kung Magnus Ladulås och ärkebiskop Magnus Bossons sigill. Detta blir första gången gruvan i Kopparberget omnämns i skrift och man brukar anse, att företaget Stora Enso har sina rötter i denna gruva och därmed kan räknas som världens äldsta aktiebolag.
  • 1527 – En riksdag inleds i Västerås och pågår till 18 juni. Detta är det första riksmötet i Sveriges historia, som kan benämnas ”riksdag", eftersom det är det första, som uppfyller alla kriterier för det (att landets innevånare ska vara representerade både geografiskt [representanter från alla landskap] och socialt [representanter från alla stånd], att alla stånd har rätt att yttra sig och även har rösträtt) och den har tidigare felaktigt benämnts ”reformationsriksdagen”. Den innebär nämligen inte att protestantismen införs i Sverige, utan kungen (Gustav Vasa) driver istället igenom sin vilja att bryta kyrkans ekonomiska makt, genom att kronan och adeln får överta stora delar av dess rikedomar och ”det andliga frälset” avskaffas, då kyrkan förlorar sin skattefrihet. Riksdagen blir därmed ett första steg på vägen i den svenska reformationen, men det dröjer ytterligare nästan 70 år (till 1593) innan den är helt genomförd. Riksdagen resulterar i två dokument, dels Västerås recess, där besluten från den kungörs i fyra punkter (ständerna ska hjälpa till att straffa dem som ”åstadkommer oro i riket” [det vill säga hjälpa till att slå ned det pågående Daljunkerns uppror, kronan ska ta över kyrkans rikedomar och inkomster, adeln ska återfå all jord den har donerat till kyrkan sedan 1454 och Guds ord ska ”renliga” predikas i riket), dels Västerås ordinantia, som i praktiken beskriver hur besluten från recessen ska genomföras. Även om religionsfrågan alltså knappt berörs alls under riksdagen leder beslutet om kyrkans brutna makt till att vissa av de mest konservativa katolicismanhängarna (däribland biskop Hans Brask i Linköping) tvingas i landsflykt.
  • 1846 – Sedan Gregorius XVI har avlidit den 1 juni väljs Giovanni Maria Mastai-Ferretti till påve och tar namnet Pius IX. Med över 31 år som påve får denne det hittills längsta pontifikatet i påvedömets historia (den förste påven Petrus sägs också ha varit påve i mellan 31 och 37 år [från 30 eller 33 till 64 eller 67 e.Kr.], men uppgifterna om hans regeringstid är inte historiskt säkerställda).
  • 1904 – Den ryske militären Nikolaj Bobrikov, som har varit generalguvernör över Finland sedan 1898, blir skjuten av studenten Eugen Schauman i det finländska senatshuset i Helsingfors. Schauman skjuter därefter sig själv och avlider omedelbart, medan Bobrikov förs till sjukhus och opereras, men avlider dagen därpå. Mordet är ett led i de finländska protesterna mot förryskningen av Finland, som har pågått sedan 1890-talet och Bobrikov har gjort sig allmänt avskydd, genom att aktivt motarbeta ”den finländska separatismen” (finländska självständighetssträvanden), men Schauman agerar ensam och på eget bevåg. Under större delen av 1800-talet har Finland varit en relativt autonom och självständig del av det ryska riket, men nu har alltså rysk och finländsk nationalism börjat ställas mot varandra och de finländska självständighetsförsöken fortsätter fram till Finlands självständighetsförklaring 1917.
  • 1943 – Den svenske kungen Gustaf V inviger Sandöbron i Ångermanland, vilken ersätter den sista färjeförbindelsen på vägen mellan Stockholm och Haparanda. Bron har tagit flera år att bygga och är mest känd för att 18 arbetare omkom när gjutformen för brospannet kollapsade den 31 augusti 1939 – en nyhet som försvann i den stora nyheten om andra världskrigets utbrott dagen därpå.
  • 1958 – Den ungerske politikern och kommunistledaren Imre Nagy, som tidigare också har varit Ungerns premiärminister, och tre av hans medarbetare blir avrättade i Budapest, på grund av sin medverkan i revolten 1956 och att de aktivt har kritiserat Josef Stalin och Sovjetunionens kontroll över Ungern. De avrättade begravs i omärkta gravar, men 1989 blir Nagy postumt friad från alla anklagelser av Ungerns högsta domstol och får en statsbegravning. Man har länge trott att det framförallt är Sovjet, som ligger bakom avrättningarna, för att avskräcka andra kommunistledare inom Östblocket från att försöka göra sig fria från Sovjetunionens inflytande, men numera pekar uppgifter på, att det framförallt är den nye ungerske premiärministern János Kádár, som vill få avrättningarna till stånd.
  • 1963 – Sovjetiska Valentina Teresjkova blir den första kvinnan som genomför en rymdfärd, vilken tar tre dagar, efter att ha blivit utvald bland över fyrahundra sökande. Eftersom hon endast har blivit hedersmedlem i det sovjetiska flygvapnet blir hon också den första civilisten i rymden. Det dröjer emellertid sedan 19 år, innan en kvinna på nytt kommer ut i rymden (sovjetiska Svetlana Savitskaja genomför en rymdfärd i augusti 1982), även om det vid Teresjkovas färd finns planer på att fortsätta låta kvinnor bege sig ut i rymden, framförallt för att man vill samla data om hur kvinnokroppen hanterar vistelsen i rymden, i jämförelse med manskroppen.
  • 1976 – Omkring 20 000 svarta högskolestudenter i Sydafrika inleder protester mot den sydafrikanska regeringens rasåtskillnadspolitik apartheid, där den tändande gnistan till protesterna är det faktum att språket afrikaans har blivit infört som undervisningsspråk för svarta på universiteten. Då protesterna inleds i staden Soweto utanför Johannesburg blir protesterna kända som Sowetoupproret, men de sker över hela landet. När polisen öppnar eld mot demonstranterna i Soweto dödas minst 176 personer, men dödssiffran kan vara så hög som uppemot 600–700 personer. När händelsen blir känd över världen blir den fördömd av FN:s säkerhetsråd genom Resolution 392 och idag är 16 juni allmän helgdag i Sydafrika, till minne av upproret.
  • 2011 – Internationella arbetsorganisationen (ILO) antar en internationell konvention om att hushållsarbetare ska ha rätt till reglerade arbetsförhållanden och lön på sitt lands miniminivå.[3] Konventionen träder i kraft ett år efter att den har godkänts av minst två länder och eftersom Uruguay godkänner konventionen den 26 april 2012 och Filippinerna gör detsamma 6 augusti samma år träder den alltså i kraft den 6 augusti 2013.
  • 2015 – Donald Trump tillkännager under ett tal i Trump Tower, New York att han ställer upp i presidentvalet i USA 2016 som en av kandidaterna i republikanernas primärval.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Hembiträden erkänns genom ny konvention”. LO-TCO Biståndsnämnd. 17 juni 2011. Arkiverad från originalet den 24 november 2012. https://web.archive.org/web/20121124075750/http://www.lotcobistand.org/hembitraden-erkanns-genom-ny-konvention. Läst 15 augusti 2011. 
  4. ^ ”Greta Strindberg, dotter till August Strindberg och Siri von Essen”. Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/33553. Läst 16 juni 2022. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=16_juni&oldid=56123206”